Efter vulkankaos – våga snabbtåg

Himlen ovanför södra Stockholm fylls långsamt av flygplan på väg mot Bromma. Försiktigt, nästan sökande, sänker de sig över staden.

I en vecka rullade askmolnet från Eyjafjallajökull ut flygförbud över Europa. Stängda flygplatser, inställda och omdirigerade flyg. Strandsatta människor och blödande flygbolag.

Billiga flygresor har öppnat världen, för nöjesturer och affärsresor. Kontinenter ligger inom bekvämt – nåja – räckhåll och den förmånligaste vägen mellan svenska städer går inte sällan över flygplatserna.

Det finns förklaringar. Avreglering och ökad konkurrens. En miljöbeskattning som låter flyget komma undan. Men framför allt handlar det om att flygbranschen gått segrande ur samhällets reträtt från infrastrukturområdet.

När den politiska viljan att bygga vägar och – framför allt – järnvägar saknas har flyget funnits där. En flygplats är en gigantisk investering, men ändå liten i förhållande till ett nät av höghastighetsspår.

Resultatet är ett samhälle beroende av billiga flygtransporter. Det är den verkligt oroande erfarenheten efter Eyjafjallajökulls utbrott. Framtiden tillhör nämligen knappast massflyget.

En flygpassagerare på en inrikeslinje orsakar fyra gånger så stora koldioxidutsläpp som en busspassagerare. Utsläppen är dubbelt så stora som från en bilresa. Och i jämförelse med en tågpassagerare är mängden koldioxid tiotusentals gånger större.

Utsläppen speglar förbrukning av fossila bränslen, en krympande resurs. Forskarna är oeniga om när oljeproduktionen kommer att nå sin topp. Några menar att det sker nu, andra att produktionen kommer att växa ytterligare några årtionden. Men vi kommer till en punkt när oljan långsamt sinar och priserna rusar. Om det är alla eniga.

Eyjafjallajökull eller Katla kommer inte att stoppa massflyget. Det kommer stigande oljepriser och hotande miljökatastrofer att göra. Men vulkanutbrottet på Island påminner oss om att samhället måste anpassas för en tid när billiga flygresor inte kan tas för givna.

Det kräver investeringar och samhällsinsatser. För ett fungerande, och snabbt, tågnät. För ännu bättre tele- och datakommunikationer. Och för ett mindre transportberoende samhälle.

Så ser framtiden ut, när askan lägger sig.

Följ ämnen i artikeln