Vem behöver andrum nu?
Uppdaterad 2016-01-12 | Publicerad 2016-01-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
9 JANUARI 2016. SYRIEN.
Det finns grymhet som inte går att förlåta, som knappt ens går att förstå. Saker som kommer att skrivas ner i historieböckerna och som behöver förklaras för våra barn när de blir äldre.
Vad gjorde du egentligen när det hände? Vilken sida stod du på?
En av de saker som gör oss mänskliga är att vi kan se oss själva i andra.
– Vi dör i slowmotion, säger Louay, socialarbetare i staden Madaya i Syrien till The Guardian.
Svält har blivit ett vapen i inbördeskriget, det vet vi, det har vi läst i tidningen många gånger. Men det är som om vi inte förstår. Vi har ju andrum och systemkollaps och orkar inte riktigt ta in mer.
En film med ett väldigt litet och uppenbarligen svältande barn visas i dagarna i TV-nyheter över hela världen. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan filmen vara tagen 5 januari i Madaya, i nordvästra Syrien, men ingen vet helt säkert. Däremot är svälten i staden ingen nyhet, de 40 000 invånarna håller långsamt på att svälta ihjäl inför
våra ögon.
Belägringen påbörjades i augusti och sista gången FN:s livsmedelsprogram levererade mat var i oktober.
– Jag har personligen sett folk slakta katter för att äta dem, och till och med träden har blivit av med sina löv, säger Louay i intervjun.
Madaya, och flera andra städer har blivit slagträn i det storpolitiska spel som just nu sker kring fredsförhandlingar och politiska lösningar. Det är sorgligt att se.
Dessutom har det enligt Reuters fallit en halv meter snö i området. Och när katterna, löven, gräset och insekterna nu tar slut dör människorna.
Syrien är vår skam också.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.