Det fria skolvalet sänker svensk skola
Det är över 20 år sedan som regeringen Bildt införde möjligheten för svenska elever - eller åtminstone deras föräldrar - att fritt välja vilken skola man skulle gå i.
Det fria skolvalet skulle öka friheten och förbättra resultaten. Ökad konkurrens skulle ge oss bättre skolor och bättre utbildade elever.
Elever påverkas av sin omgivning
Och visst, friheten har ökat. Friheten att elever med goda förutsättningar hemifrån systematiskt kan välja bort kontakt med elever från andra hemförhållande, den har ökat.
Men när den svenska skolan skiktas längs klasstillhörighetens gränser faller resultaten, även totalt sett.
Det handlar om vad forskningen kallar kamrateffekter, att elever påverkas av sin omgivning. Effekten av den dynamik som utvecklas i blandade grupper stärker elevernas resultat som helhet. Men det handlar också om lärares förväntningar, som är viktiga för hur elever faktiskt presterar.
I det fria valets skola får de svaga eleverna sämre chanser. Men inte heller de ambitiösa eleverna lär sig mer – kunskapsnivån sjunker även för dem. Just det där visar ju också Pisa-undersökningarna från de sista åren: resultaten sjunker även för högpresterande elever trots att deras föräldrar valt att isolera dem i elitskolor.
Nu är inte skolvalet hela förklaringen till att skolan slits isär - bostadssegregation och fri etableringsrätt för friskolor är också viktiga förklaringar. Men det här är de svenska skolpolitikernas verkliga utmaning: att se hur den växande segregeringen, den ökande ojämlikheten mellan skolor och de sjunkande kunskapsnivåerna hänger ihop.
Samma möjligheter
I helgen framträdde Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket och ordförande för regeringens skolkommission, i SVT:s Agenda. Hon öppnar för att förändra den svenska modellen, som andra experter kallat "anarkistisk" och "extrem".
I SVT funderade Ekström, utan att komma med skarpa förslag ännu, kring hur man kan kombinera det fria valet utan att underminera likvärdigheten. Kraftigt viktad skolpeng? Lottning snarare än kö till skolorna? Bussa elever?
Allt möttes, förstås, av ett gällt skriande "nej!" från borgerliga politiker och skolkapitalets direktörer.
Men om vi vill ha en skola där alla har samma möjligheter, oavsett bakgrund och oavsett var man bor i landet, så måste vi faktiskt ta itu med det helt oreglerade skolvalet.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.