Skrämmande, reaktorkramare
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-05-11
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ett rör har gått sönder i den brittiska kärnkraftsanläggningen Sellafield. Tjugo ton av en radioaktiv gasblandning har läckt ut. Mänskligt liv är i fara. Upparbetsanläggningen har stängts tills vidare.
Kärnkraftsläckan är känslig för den brittiska regeringen. Tony Blair vill bygga ut kärnkraften i stället för att få britterna att förändra sin livsstil till en mer energieffektiv sådan. Hans miljöminister Margaret Beckett vägrar dock ge klartecken till fler kärnkraftverk.
Iran återupptar vissa delar av sitt omtvistade kärnteknikprogram. USA anklagar Iran för att urananrikningen syftar till att bygga kärnvapen. Iran hävdar att det bara är en del i ett civilt energiprogram.
Två händelser i veckan som tydligt visar kärnkraftsproblemets många dimensioner.
Desto mer aningslös ter sig den debattartikel som 61 socialdemokratiska kommunalråd skrev på DN debatt i lördags.
Kärnkraftslobbyn inom arbetarrörelsen brukar argumentera för den energiintensiva basindustrins bästa. Även om argumentationen att kärnkraften behövs för att hålla elpriset nere inte håller i verkligheten är perspektivet förståeligt.
I lördags tog reaktorkramarna dock ett ytterligare steg. Nu handlar det om att värna ”urananvändningen” framför fossilanvändningen. Den av regeringen aviserade kärnkraftsavvecklingen skylls dessutom på miljöpartiet.
Socialdemokratiska partiets rådslag ”Det gröna folkhemmet” anses ha som syfte att ”försöka förankra en energipolitik som ska möjliggöra ett fortsatt samarbete med miljöpartiet”.
”Även om kärnkraften är en hjärtefråga för miljöpartiet så får vårt parti inte använda felaktiga eller vilseledande motiveringar för en politiskt styrd kärnkraftsavveckling”, skriver s-politikerna.
Debattartikeln är troligen lanserad av en lobbyist från kärnkraftsindustrin. I annat fall är okunnigheten om socialdemokratins energi- och miljöpolitiska historia skrämmande stor bland de socialdemokratiska kommunalpolitikerna.
Motståndet mot kärntekniken är en hjärtefråga för stora delar av socialdemokratins medlemmar och har så varit under lång tid, långt innan miljöpartiet ens fanns som parti.
Kärnkraftsfrågan höll en gång på att spränga socialdemokratin. Linje 2 i folkomröstningen blev den kompromiss som kunde hålla samman partiet.
Att dess löfte till väljarna att avveckla kärnkraften till 2010 knappast kommer att förverkligas är ett miljömässigt och demokratiskt problem.
Regeringen Persson har dock drivit vidare den avvecklingslinje som en gång miljöminister Birgitta Dahl lade grunden till. Ett otal energikommissioner, riksdagar, regeringar och s-kongresser har sagt samma sak: det är fullt möjligt att avveckla kärnkraften i lagom takt med hänsyn till energiintensiv industri och miljömål.
Statsminister Göran Persson har satsat mycket av sin politiska prestige i att fasa ut kärnkraften och bygga ett grönt, energieffektivt samhälle. Tror verkligen de 61 s-politikerna att detta handlar om en flirt med miljöpartiet?
I så fall förstår de inget alls av den gröna delen av socialdemokratin. Och inte mycket om framtiden heller.