I Bryssel fattar de inget om Sverige
EU-lag ska inte styra våra löner
Argumenten för EU-regler om minimilöner är inte svåra att förstå. Om varor, tjänster och människor ska kunna röra sig fritt över gränserna måste det finnas något slags standard. Annars skulle fältet ligga fritt för dumpade priser och osund konkurrens.
Problemen med utländska företag och utstationerad arbetskraft i Sverige är bara ett exempel på hur knasigt det kan bli. Meningen med samarbetet kan ju inte heller vara att länder ska gynna de egna företagen genom att låta de anställda delta i ett race mot botten.
Vill skydda löntagarna
Tanken om minimilöner på EU-nivå kom fram som ett försök att skydda arbetstagarna mot att bli utnyttjade.
I 21 av de 27 EU-länderna finns dessutom redan lagar om minimilöner, även om nivån i allmänhet är så låg att ingen kan leva på den.
Problemet är de sex som blir kvar, bland annat Sverige.
I vårt land är det inte politiker som sätter löner och det finns inga lagar om hur mycket en anställd ska ha betalt. I stället avgörs det i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
Tvingande europeiska regler om minimilöner skulle hota den modellen.
Problemet är också att alla, även makthavarna i Bryssel, medger att den nordiska modellen är överlägsen alla andra system. Inte bara därför att fack och arbetsgivare kan hitta flexibla lösningar på sin branschs utmaningar utan också därför att den skapar bättre arbetsvillkor och löner än alternativen. I alla fall där den fungerar, som i Sverige.
Förslag på onsdag
Alltså har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sagt att hon är en varm vän av kollektivavtal och partsförhandlingar.
Ändå tänker kommissionens ansvarige för arbetsmarknadsfrågor, luxemburgaren Nicolas Schmit, lägga fram ett förslag till direktiv om minimilöner. Det har bland annat tidningen Arbetsvärlden skrivit.
Sannolikt kommer förslaget på onsdag.
Ett direktiv innebär att reglerna, hur de nu kommer att se ut, blir tvingande för medlemsländerna. Plötsligt skulle frågor om svensk arbetsmarknad i ännu större grad än i dag riskera att hamna i europeiska domstolar.
Dåliga erfarenheter
Erfarenheten av det, tillexempel efter konflikten i Vaxholm, är inte uppmuntrande. I praktiken kan det som händer nu bli ett verkligt hot mot hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, alla löften om motsatsen till trots.
Att ett direktiv om löner dessutom skulle strida mot EU:s befogenheter är kanske en teknikalitet i sammanhanget.
Det finns regeringar som kommer att försöka stoppa förslaget om minimilöner därför att de vill kunna konkurera med lönedumpning. För den svenska regeringen handlar det dock om något annat. Att försvara en modell som fungerar. Och om att stå upp för svenska löntagare.