EU ska inte bestämma över svenskars löner
Löften från Bryssel är inget att lita på
I förra veckan presenterade den nya EU-kommissionen sitt första förslag om minimilöner inom unionen. I Sverige har själva idén utmålats som ett hot mot hela vår samhällsmodell.
I Sverige och Norden ligger ansvaret löner och anställningsvillkor på arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare. Vad vi tjänar och hur vi har det på jobbet är helt enkelt inte politikernas jobb att bestämma.
Det är dessutom ett system som på det stora hela har fungerat utmärkt. När tvister i andra länder hamnar i domstol kan de i Sverige lösas med förhandlingar.
Slipper detaljregler
Dessutom slipper både anställda och arbetsgivare en massa petiga detaljregler. Det brukar alla vara glada för.
Förslaget om en gemensam minimilön delar fackföreningsrörelsen i Europa. I länder där facket i princip saknar inflytande över både arbetsplatser och politik framstår regler från EU ofta som den enda möjliga vägen framåt.
För fackliga organisationer som har ett stort inflytande blir EU:s pekpinnar däremot tvärt om ett hot. I stället för förhandlingar med arbetsgivarna riskerar man att tvingas till ändlösa processer i EU:s domstolar.
För arbetsgivarna är saken enklare. Alla är motståndare mot europeiska lönelagar, om än av olika skäl.
Tomma löften
Det vet förstås EU-kommissionen. Man försäkrar också att det nya systemet inte ska förstöra för de länder där arbetsmarknaden faktiskt fungerar.
Det riskerar att bli ett löfte utan verklig täckning. Om det är en sak svensk arbetarrörelse har lärt sig under 25 års medlemskap i EU så är det att inte lyssna för mycket på politiska löften.
Inte minst Lavalmålet visade att sådana inte är att lita på.
Arbetsgivare och fack har nu några veckor på sig att svara på EU-kommissionens förslag. I EU-parlamentet har debatten redan startat.
Eventuellt kommer det sedan att omarbetas och läggas fram på nytt. Möjligen kan ett konkret regelverk sedan presenteras under våren.
Löser inte problemen
Det vore väldigt bra om det överhuvud taget inte blir av.
Europa har stora problem, med högerpopulism, folkligt missnöje och lönedumpning till exempel.
Människor behandlas som skräp. Men orsaken är inte alltid bristen på regler. Snarare handlar det om att de regler som finns måste kontrolleras och upprätthållas.
Det kan ingen europeisk minimilön garantera. Särskilt inte om den samtidigt utgör ett hot mot de länder där arbetsmarknaden trots allt fungerar ganska skapligt.