Sjukhuschefer tränger sig i vaccineringskön
Chefer får vänta på coronasprutan som vi andra
Vi är många som är otåliga. Vaccinet är här, men de flesta av oss måste ändå vänta.
Vänta på vår tur, för att det finns andra som behöver sprutan före oss.
Och detta är helt rätt. För den av regeringen satta ordningen är avgörande om vi ska få bukt med pandemin.
Först ska de på särskilda boenden och äldre med hemtjänst vaccineras, därefter personal i vård och omsorg och sedan närstående till den första kategorin.
Därefter kan vi andra få sprutan.
Bara veckor in i massvaccineringen ser vi felsteg från den ordningen när ledningen för sjukhusen i Vänersborg och Uddevalla valt att gå före i kön. Före riskgrupper. Före äldre, sköra, infektionskänsliga.
Men sjukhusledningen är viktigare. För utan dem finns ingen sjukvård, verkar de resonera. Men så är det förstås inte.
Vi borde dock inte bli förvånade när sådana här sätt att tränga sig före i vaccinationskön uppdagas.
För när regionerna har getts fria tyglar att administrera vaccineringarna går det att hitta sätt att runda regeringens prioriterade ordning.
Och särskilt när det hela ska gå fort, när det saknas inkörda rutiner sedan tidigare. När nya organisationer hastigt måste byggas upp och när ansvarsutkrävande hamnar i skymundan för snabb måluppfyllelse.
I krislägen finns alltid en högre risk för korruption i samhället. När allt är omkullkastat är det lättare att slira på samhällets regler och lagar – och att komma undan.
Detta vet vi sedan tidigare. Därför måste vi också se till att undvika all typ av båg och fulspel i den pågående krisen.
Ett sätt är att i alla led betona tydligheten. Att den organisationen som byggs upp för snabb vaccinering blir så transparent som möjligt. Att det ska göras svårt att göra avsteg från de regler som finns.
Det bästa sättet – för att undvika det sjukhusledningen i Vänersborg och Uddevalla har gjort – hade därför varit att inte lägga ansvaret på regionerna. Hade det i stället för 21 aktörer varit en som sköter arbetet skulle det varit lättare att hålla fast vid ordningen.
Visst är det bra att myndigheter överser vaccineringarna, att det finns en särskild samordnare. Men frågan är om det räcker när regionernas självstyre är så stort som det är.
Nu återstår att se om regionerna är vuxna uppgiften. Att vaccinera invånarna, men också att stå emot impulser att göra på sitt eget sätt. Att inte bjuda in till korruption.
För till syvende och sist handlar det om människoliv. Det ska inte få förekomma fusk, ingen ska kunna köpa sig till förtur eller använda sin maktposition för att gå före i kön.
Det viktigaste är inte ens principskälet här. De äldres liv måste värnas, det är överordnat.
Under tiden måste sjukhuscheferna, precis som vi andra, vänta på sin tur.