Löfven är vuxen på barnkalaset
Stefan Löfven var arg på pressträffen där han ombildade sin regering och det var befriande. Statsministern kommer till sin rätt i sådana här lägen – när oppositionen går från att diskutera innehåll till att ägna sig åt spel. Det är som att han inte står ut.
Beskedet var en klassisk Löfven-kompromiss. Två av de ministrar Alliansen hotat att rikta misstroendevotum mot fick lämna regeringen. Anna Johansson, som hade myndighetsansvaret för Transportstyrelsen, och inrikesminister Anders Ygeman. Han blir nu i stället gruppledare i riksdagen.
Därmed blev regeringsombildningen också ett erkännande av att IT-skandalen varit allvarligare än Löfven först ville låtsas om.
Löfven tar strid
Men försvarsminister Peter Hultqvist sitter kvar. Om honom vill Stefan Löfven ta politisk strid. Därmed bollades frågan tillbaka till Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jan Björklund, Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson. Deras besked kom under eftermiddagen: ja, de avser fortfarande peta Hultqvist. Fast inte nu, för tydligen är det inte så bråttom längre. Och bara om det inte dyker upp någon mer information i frågan.
Tydligare än så att detta är ett taktiskt spel utan innehåll kan det knappast bli.
Misstroendevotum är riksdagens kärnvapen, som enbart ska tas till i extremt allvarliga fall. Hittills har ingen har kunnat peka på några grova fel som Peter Hultqvist begått. Ja, han har haft information om säkerhetsbristerna på Transportstyrelsen. Vad det verkar så har han dock agerat på ett sätt som säkrat det han är ansvarig för i regeringen, Försvarsmakten.
Om Alliansen ändå går vidare och röstar bort honom sätter den en ny, mycket destruktiv praxis i Sveriges riksdag. Misstroendevotum ska tas till när riktigt grova konstitutionella överträdelser begåtts. Om detta vapen i stället börjar användas av partitaktiska skäl innebär det att ministrar riskerar att röstas bort bara för att en majoritet i riksdagen inte gillar dem.
SD:s affärsidé är kaos
Detta innebär i sin tur att minoritetsregeringar i praktiken blir omöjliga. SD:s politiska affärsidé är politiskt kaos, och de kan säkert kunna tänka sig att fälla ministrar från Alliansen på samma sätt.
Det gör att en framtida försvarsminister Jan Björklund eller näringsminister Annie Lööf får mycket svårt att göra sitt jobb.
Den moderate före detta försvarsministern Mikael Odenberg uttryckte det som att Alliansen blivit för "trigger happy”, och har ryckts med i sin egen upphetsning av möjligheten att på kort sikt skada Stefan Löfven.
Det gick faktiskt inte att dra någon annan slutsats efter att ha lyssnat på kommentarerna från Annie Lööf och Jan Björklund. De hade uppenbart inte tänkt igenom vad det skulle innebära om Stefan Löfven bestämde sig för att avgå.
”Det får vi ta ställning till då”, sa Annie Lööf i Sveriges Radio.
Man häpnar.
Allians utan plan
Om det är något som står klart efter de senaste dagarnas cirkus är att Centerpartiet och Liberalerna inte tvekar att skapa politisk kalabalik med hjälp av Jimmie Åkesson. De medverkar uppenbarligen gärna till regeringskris utan att ha någon idé om som ska hända sen.
Denna osäkerhet är skadlig för Sverige, och om Alliansen i höst väljer att gå vidare med att fälla Hultqvist måste de avkrävas svar på vad planen är.
Stefan Löfven har inte hanterat IT-krisen bra under de gångna veckorna.
Men i dag fanns det bara en vuxen i rummet på det barnkalas som svensk politik ibland verkar ha urartat till. Och det var statsministern.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.