För alliansen är tillvaron en misstroendeförklaring
Publicerad 2017-07-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På en presskonferens nu på morgonen meddelade de så kallade allianspartierna att de kommer att väcka en misstroendeomröstning mot tre av regeringens ministrar - Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hulqvist.
Det har sin sorts logik. Hela affären med Transportstyrelsen är ett gyllene tillfälle för fyra borgerliga partier - pressade av fallande opinionsstöd och allt sämre inre dynamik - att visa hur regeringsoduglig regeringen är.
Exploaterar missnöjet
Statsråd som tycks skylla ifrån sig och motstridiga uppgifterna om när och hur olika delar av regeringskansliet informerats är en skänk från ovan. Det skapar osäkerhet och frågor om hur regeringen Löfven leder landet. Till de så kallade allianspartiernas glädje, förstås.
Ett väckt misstroendevotum - och till slut vräkta ministrar - är själva slutpunkten.
Men uppträdandet från Annie Lööf, Anna Kinberg Batra, Jan Björklund och Ebba Busch Thors är också en present till Sverigedemokraterna. För ett parti som lever på och framgångsrikt exploaterar missnöjet och misstron mot myndigheter, institutioner och auktoriteter är det strålande tider.
Sverigedemokraterna har ju redan trumfat allianskravet med ett hot om att Anders Ygeman, Anna Johansson och Peter Hultqvist självmant måste avgå - annars tänker man begära misstroendevotum mot statsministern.
Misstroendeförklaringen är riksdagens verktyg för att avsätta statsråd eller en hel regering. Endast sju gånger sedan demokratins genombrott har detta vapen plockats fram. Två gånger har misstroendeomröstningar drivits fram av Sverigedemokraterna, ett parti som bara suttit i riksdagen i sju år. Aldrig har misstroendeförklaringen haft stöd av en majoritet i riksdagen.
Hot med insikt
Det ger lite perspektiv.
Det kan hända att någon minister faktiskt bör avgå till följd av IT-skandalen och det kan hända att det är riksdagen som måste driva fram det. Men för att kunna ta ett sådant beslut bör vi nog ta reda på vem som hade vilket ansvar - och för vad. Det brukar ske i Konstitutionsutskottet, och på alliansens initiativ ska affären också granskas där.
Att ha möjlighet till en misstroendeförklaring är en självklar ordning i en välfungerande parlamentarisk demokrati, men då bör det också hanteras så.
De senaste månaderna har allianspartierna i stället pratat om att man ska väcka misstroendevotum mot Löfvens ministrar för saker som flygskatt, hårdare skatt på fåmansbolag och ändrad brytpunkt för statlig skatt.
Hoten bygger förstås på insikten om SD:s stöd och det partiets syn på hur arbetet i riksdagen bör fungera.
När högerpartierna nu låter SD dirigera processen och diktera dagordningen öppnar man också för en modell där ministrar - även i regeringar där en partiledare för C eller M är statsminister - avsätts utan några andra skäl att riksdagen kan avsätta dem.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.