Nyliberalismen blir en politisk zombie
Resultatet är pinsamt för Sverige
Gårdagens bilder från den amerikanska kongressen sätter sig i huvudet. Presidenten, Donald Trump, avslutar triumferande sitt tal till nationen. Bakom hans rygg river talmannen, Nancy Pelosi, en kopia av talet.
Det politiska klimatet i västvärlden är annorlunda än för några år sedan. Det är ingen originell spaning. Konflikterna är hårdare och polariseringen större. 30 års relativa enighet om marknadens, handels och avregleringarnas välgörande kraft är bruten.
I stället har vi ett landskap där starkt konservativa eller reaktionära rörelser står mot något slags, ofta lite sökande, progressiv politisk kraft. Inte ens direktörerna på World Economic forum pratar längre obekymrat om marknadskrafter. Nyliberalismen är stendöd, utom i ett land. Vårat.
Här har ideologin tvärtom en central roll i regeringsprogrammet. Som något levande dött från gamla onda tider.
Nyliberalismen är stendöd, utom i ett land. Vårat
I förra veckan fick regeringen det förslag man beställt om att utöka rut-avdraget. Taket ska höjas och i fortsättningen ska tvätt, möblering av bostäder, transport av grejer till loppis och tillsyn av fritidshus ge skattesubventioner.
I förra veckan fick vi också en rapport från myndigheten Tillväxtanalys som behandlar rut-avdrag. I kort sammanfattning visar den att avdraget varit dyrt och ineffektivt. Varje nytt jobb som rut-avdraget har skapat kostade mellan 1,6 och 2,3 miljoner kronor.
Ändå kommer regeringen att föreslå att avdraget chockhöjs. För så står det i januariavtalet. Och rut-avdraget är bara en dokumenterat dålig idé bland de 73 punkterna.
Det är likadant med det "ingångsavdrag" som riksdagen ser ut att rösta ner. Att sänka arbetsgivaravgiften för breda grupper har provats, och misslyckats.
De ideologiska skygglapparna syns också när det gäller den uppskjutna privatiseringen av Arbetsförmedlingens kärnuppgift. Ingen utom Centerpartiets förhandlare har hittat något bevis på att privata företag skulle vara bättre på att hjälpa arbetslösa.
Fixa politiska idéer och dokumenterat dåliga förslag
Så där skulle vi kunna fortsätta. Stoppet för åtgärder mot vinster i välfärden, avregleringen av hyresmarknaden och anställningsskyddet är inte reformer. De är fixa politiska idéer och dokumenterat dåliga förslag.
Och det är regeringspolitik i Sverige. Det är pinsamt.
Och var finns motkrafterna till den nyliberalismens politiska zombie? Det bästa man kan säga om oppositionen är att den i alla fall följer den internationella politiska trenden. Konservatism och allmän inskränkthet står som bekant högt i kurs på många håll.
Något verkligt alternativ till den trötta nyliberalismen kan Ulf Kristersson eller Jimmie Åkesson dock aldrig bli.
Sverige är fullt av idéer om jämlikhet, miljöansvar, jämställdhet och regional utveckling. De skulle bara behöva få plats i den riktiga politiken.