Ni pratar om poliser – i Husby pratar vi om mat för dagen
I utsatta områden är inte ens grunden tryggad
I början av 40-talet lanserade den amerikanska psykologen Abraham H Maslow det som kallas för behovstrappan. Den arrangerar grundläggande mänskliga behov i fem steg - är steget innan inte uppfyllt kan du inte ta nästa steg upp i trappan.
Mat, vatten, tak över huvudet - så kallade fysiologiska behov - är Maslows första steg. Efter följer trygghet, sedan behov av kärlek.
Folkets Husby
– Alla vill ha det primära. Men här är det primära inte uppfyllt. Det är också vad som gör det så svårt att drömma, för man är så upptagen med att uppfylla det primära: Hyra, mat.
Emma Ström är processledare på Folkets Husby, i förortsområdet Järva, nordväst om Stockholm. Kollegan Faisal Muse sitter bredvid. Han arbetar främst med Folkets Husbys verksamhet för psykisk hälsa. Ström har fokus på kvinnor och familjer. Två kvinnor har precis kört ut en vagn full av sybehör och symaskiner från vårt mötesrum. Sycaféet ska starta någonstans i lokalerna.
Ett möte med ett lokalt civilsamhälle brukar vara ett möte med många värdeord. Så är det också här. Folkets Husby är en “medborgardriven mötesplats”, en viktig del av verksamheten fokuserar på “collective impact”. Det finns modeller och samverkansråd, men i grund och botten kokar verksamheten i Husby ned till den där behovstrappan. Husby är ett av Stockholms fattigaste bostadsområden.
Krisstöd vid dödsskjutningar
På Folkets Husby identifieras Husbybornas behov. Det lokala civilsamhället försöker tillgodose dem efter bästa förmåga, med resurserna man har och kontaktnäten man kan bygga.
Som till exempel krisstöd vid dödsskjutningar. Folkets Husby har ett pågående samarbete med psykologer från Rädda Barnen för att stötta i sorgen och frustrationen. Människorna som dör är söner, bröder, klasskompisar. Varje skjutning återtraumatiserar området säger Emma Ström. Stödet från staden och regionen räcker inte till.
– När en sådan kris händer sker det i flera stadier. När den har tagit plats, krisstödet som erbjuds då, men det är också tiden därefter. Många upplever ett gap där det inte finns något skyddsnät efter för trauma- och sorgbearbetning, säger Faisal Muse.
Utgår från Husbybornas behov
Han återkommer till hur samtalen måste utgå från de boende själva. Folkets Husbys väggar pryds av slagord på olika språk. Väggmålningar på människor som representerar Husbys befolkning. “Med örat mot marken och blicken framåt” är ledorden. Inget är särskilt populärt i samhällsdebatten som pågår utanför.
I hårdare-tag-retoriken om straff och poliser får medborgarperspektivet inte plats. Trots det genomför Folkets Husby en trygghetsundersökning i samarbete med bland annat Stockholms universitet inför hösten. Man vill se hur satsningarna på polis och trygghet faktiskt påverkar befolkningen. Möter de behoven?
Många, särskilt unga män, som Faisal Muse och Emma Ström möter berättar om hur de trakasseras av polis. Vissa blir stoppade och visiterade mellan hemmet och skolan flera gånger per vecka. Inte heller ett populärt perspektiv att lyfta i debatten, men definitivt en del av känslan av trygghet i ett område.
– Det är viktigt att det finns forskning om det och att erfarenheterna härifrån ska finnas på papper för att de inte ska försvinna. Om mina erfarenheter som människa inte syns och beskrivs så finns de inte, säger Emma Ström.
Mer nyanserad bild
De hoppas, om inte annat, att bidra med en mer nyanserad bild av trygghetsbegreppet. “Med blicken framåt”.
Problemen i Sveriges utsatta områden är komplexa. Ofta lappar och lagar civilsamhället i hålen som det offentliga lämnat efter sig när man dragit sig tillbaka. Med Emma Ström och Faisal Muse har jag pratat om mat, hyra, skola och trygghet. Behovstrappans första två steg.
Långt borta hägrar det femte steget: Självförverkligande; som att ställa sig frågan vad man ska bli när man blir vuxen.