Förbjud hederskultur i våra svenska skolor
Lärare ska inte vara klädpoliser
Publicerad 2022-01-18
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det pågår strikta klädkontroller på skolorna i ett av Sveriges mest segregerade områden. På Internationella Engelska Skolan i Täby får eleverna passa sig, särskilt flickorna. Om kjolen är för kort får de byta kläder, eller låna skolans svarta leggings. En hederskultur vi sällan pratar om.
Det framkommer i ett reportage i dagens Aftonbladet. Klädkoden handlar om det skolan anser vara utmanande urringning, kjollängd och hur långt ner byxorna sitter. Men det är inte bara eleverna som drabbas.
En tidigare anställd vid IES Täby fick sin kjollängd mätt av sin chef. Detta för att kontrollera att den inte var kortare än tillåtet. Men hon var även tvungen att agera klädpolis. ”Det är jobbigt att tvinga ett barn till ett klädbyte om det går mot ens egna värderingar”, säger hon till Aftonbladet.
Sexualiserar barn
En annan lärare beskriver hur obekvämt det är att kontrollera barnens kläder.” Hur man väljer att klä sig eller inte har ju inget med skolans uppdrag att göra. Det är galet att man tillåtit detta pågå så länge”, säger läraren som vill vara anonym. Detta av rädsla att förlora jobbet.
Det är inte en slump att det handlar om IES. I ett uppmärksammat reportage i DN följer vi med skolans grundare Barbara Bergström på besök i en av skolorna. Där uppmärksammar hon själv rektorn på en flicka med ”olämplig klädsel”, och ber honom göra något åt det.
Att lärare reagerar är inte konstigt. I den åldern finns redan mycket osäkerhet kring utseendet. Att vuxenvärlden börjar mäta kjollängd och avgöra om en urringning är för utmanande är inget ett barn behöver. Det handlar om grundskoleelever, barn som plötsligt sexualiseras i skolledningens ögon.
Sämre kunskap
Men det handlar också om en syn på disciplin och ordning. Ett system för skolan som egentligen varken ger ökad kunskap eller ordning, men som ger föräldrarna en falsk känsla av att deras barn är i trygga händer. Inte kontigt att det lockar.
Men IES har visat sig vara en skola som inte alls ger bättre kunskaper. I en rapport som kom ut 2018 visade det sig att Engelska skolan låg i topp när det gäller glädjebetyg. Det vill säga högre betyg än vad en kommunal skola skulle sätta på elever med samma kunskapsnivå.
Och vid en bedömning visade det sig att gymnasieelever från friskolor hade en sämre nivå än de som gått i kommunala skolor.
Det kanske finns något lockande med hårda tag och repressiva åtgärder. En falsk känsla av trygghet som vuxenvärlden verkar lockas av. Men det är ingenting som har en plats i våra svenska skolor. För det är rätt vidrigt att komma till skolan och få sin kjollängd bedömd av en överordnad, oavsett om man är elev eller lärare.