Nu har klimatångesten nått till villakvarteren
Husköpare funderar på riskerna
Att köpa en bostad är oftast den största affär en människa gör. Men det är egentligen mer än så. Ett hem är en plats där vi ska äta vår kvällsmat, uppfostra våra barn och borsta tänderna på morgonen. Kort sagt en plats där vi ska leva våra liv.
Det är klart att den som ska köpa en bostad har extra stora skäl att tänka på framtiden.
Tankar om husköp
I mitten av december presenterade bolåneföretaget SBAB en undersökning. Man hade frågat villaägare om deras tankar inför eventuellt kommande husköp och det visade sig att den förändras.
Av de som svarat på SBAB:s frågor säger 60 procent att de kommer att ta hänsyn till klimatförändringarna och risken för extremväder om de köper ett nytt hus. Samtidigt säger bara nio procent att de tänkte på riskerna när de köpte sin nuvarande bostad.
Massor av regn
Skillnaden beror förstås på händelser det gångna året. Under ett dygn i augusti föll mer än 160 millimeter regn över Gävle. I Dalarna regnade det nästan lika mycket. Resultatet blev katastrofalt.
Översvämmade bostäder, viadukter som vattenfylldes och vägar som rasade. En månad efter ösregnet summerade försäkringsbolagen skadorna till en halv miljard. Att beräkna lidandet och trassel för människor som drabbades är förstås omöjligt.
Värre i Tyskland
Ändå klarade sig Gästrikland och Dalarna bra jämfört med västra Tyskland och Belgien. Utanför Dortmund föll det under ett enda dygn mer än 240 millimeter. Marken som redan var mättad av regn kunde inte bromsa vattnet. Minst 200 människor miste livet.
Den materiella förödelsen blev enorm. Att bygga upp samhällen och infrastruktur kommer att kosta många, många miljarder.
Svenska husspekulanter har anledning att fundera över risken för extremväder.
Klimatet påverkar vardagen
Kanske ska resultaten i SBAB:s undersökning också läsas som ett tecken på något ännu större. Kanske är det ett exempel på att klimatfrågan håller på att förvandlas från ett skrämmande men abstrakt framtidsscenario till en konkret del av våra liv.
Internationella deklarationer som den från Glasgow i höstas handlar inte om diplomati eller abstrakta mål. Den handlar om utsläppen från våra resor, vår konsumtion och våra bostäder. Och konsekvenserna är inte bara något som drabbar människor långt borta och kommande generationer. De påverkar oss här och det påverkar oss nu.