Svenska myter om invandrarkvinnan
Invandrarkvinnan föder bara ett eller två barn. När hon kommer
till Sverige vill hon snabbt ha både utbildning och jobb.
Det är fakta.
I går presenterades de när Elin Landell lämnade över sin utredning
om nyanlända kvinnor på arbetsmarknaden till migrationsminister Erik Ullenhag.
Bilden av en kvinna som vill stanna hemma och föda en massa barn är
alltså inte korrekt. Ändå odlas den till och med på svenska arbetsförmedlingar. Kvinnorna får vänta längre och de får sämre stöd än invandrarmännen.
Svenska myndigheter är helt enkelt fördomsfulla. De inser inte att kvinnor kan ha lika bråttom som män.
– Helt oacceptabelt, var Erik Ullenhags kommentar.
Han vill utbilda arbetsförmedlarna, och det är på tiden. Arbetslösheten är högre bland kvinnor och det tar betydigt längre tid för dem att få sitt första jobb. De behöver en mer fokuserad förmedling av både utbildning och jobb.
Utredaren Elin Landell föreslår också flera insatser för att stötta de nyanlända kvinnorna. Bättre introduktion på förmedlingen och utbildning på Komvux. Hon vill också att de nyanlända föräldrarna – precis som alla andra småbarnsföräldrar – ska ha rätt att delta i olika aktiviteter på deltid.
Samma regler måste gälla för alla föräldrar i Sverige. Det gäller även föräldrapenningen. I utredningen finns ett förslag om att begränsa uttaget av föräldrapenning för barn över fyra år. Många remissinstanser kommer säkert med rätta att påpeka faran med särskild lagstiftning för invandrare.
Om Erik Ullenhag vill minska risken för att kvinnor fastnar i hemmet kan han i stället ta bort vårdnadsbidraget. Kristdemokraternas hemmafru-bidrag gynnar inga kvinnor. Det spelar ingen roll var de kommer ifrån.