Sverige sviker de gamla sjuka
Hur upplever äldre människor att de bemöts av den svenska sjukvården?
Inte särskilt bra alls.
Det visar amerikanska Commonwealth Fund som frågat 5 000 svenska patienter som är 65 år och äldre om deras kontakter med sjukvården.
Tre av tio patienter tycker inte att deras läkare verkar ha koll på vad de vårdats för.
Varannan anger att ingen de träffat i sjukvården pratat med dem om deras mediciner och vad de gör någon gång under de senaste två åren. Knappt hälften tycker att deras läkare uppmuntrar dem att ställa frågor.
”Behövs fler allmänläkare”
Ännu värre är det för kroniker. Bara en fjärdedel tycker att sjukvården har berättat vad som är huvudmålet med
deras behandling. Där är vi dessutom sämst bland de elva länder som studerats.
Enligt distriktsläkarföreningens ordförande Ove Andersson visar det låga betyget hur pressad arbetssituation landets allmänläkare har.
– Då behövs det fler allmänläkare. Om man vill ha en samhällseffektiv sjukvård så kan man inte ha en primärvård som hela tiden dräneras på resurser, säger Andersson till Dagens Medicin.
Det finns att göra.
Utan långa väntetider
Även om regeringen klantat till avskaffandet av tvångs-LOV så visar studier att vårdvalssystemet dränerar sjukvården på resurser. Det går att åtgärda.
Skattesänkningar har inneburit att förbättringar av sjukvårdens lokaler och utrustningar betalats ur personalbudgeten. 100 000 jobb har försvunnit i välfärden sedan 90-talet, enligt tankesmedjan Arena Idé. Det går också att åtgärda.
Dessutom finns det exempel – bland annat på Vrinnevisjukhuset i Norrköping – som kommit till rätta med problemen genom specialteam som tog ansvar för äldre patienter och såg till att de fick den vård de behöver utan onödiga akutbesök och utan långa väntetider. Men projektet – som beskrivits som en framgång – är nu nedlagt eftersom pengarna är slut. Det går också att åtgärda.
Men då måste den politiska viljan finnas. Och resurser.