Vår plikt att värna Sverige
Lumpen handlar om vad vi vill med landet.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) oroar sig för att det är att det saknas personal till det nya försvar som bygger på att soldater är anställda i stället för inkallade.
Om vi ska ha ett försvar måste vi också kunna rekrytera soldater.
Det är många kvinnor och män som söker till den militära grundutbildningen, men det är svårt att få dem att fullfölja utbildningen och sedan stanna kvar i försvaret.
Det Sverige kan göra här och nu, i den situation vi har, är att förbättra löner och villkor för soldater och sjömän som tjänstgör i försvaret. Vi kan låta oss inspireras av länder med renodlade yrkesförsvar och erbjuda personer som tar anställning i försvaret särskilda villkor och förmåner.
Hur straffa vägrarna?
Men försvarets bemanning måste säkras långsiktigt och då kan en återinförd mönstring - både för unga kvinnor och män - och värnplikt vara en nyckel.
Frågan ska utredas, men försvarsminister föreslår - som tur är - inte någon återgång till ett gammalt system där alla män i varje årskull mönstrade, utan något nytt.
Det finns en del frågor som lär resas, redan nu.
Hur ska sanktionerna mot värnpliktsvägrare se ut?
Hur ser man på att människor kommer utbildas i att döda och bära vapen, kanske emot sin övertygelse?
Även om ingen tror på en återgång till det gamla värnpliktsförsvaret - med beväringar på Rommehed, öppnade kaserner i Jönköping, Kviberg eller Sollefteå, cykelskytte och repmånad - är det uppenbart att något måste göras.
– Det nuvarande systemet är liksom ingen långsiktig garanti för att det finns en bred folklig förankring, men också kunskap bland svenska folket om hur man hanterar krissituationer oavsett om de är militära eller civila, säger Peter Hultqvist till SR:s Ekot.
Nationell brobyggare
Det är en kommentar som reser en viktig fråga: Vad innehåller ett medborgarskap?
Vilka rättigheter vi som medborgare har vet vi, men vilka skyldigheter har vi gentemot staten? Betala skatt, förstås. Men finns det något mer, bortom plikten att som inkomsttagare bidra till statskassan?
Det fanns en tid när man ansåg att det var en medborgerlig plikt att delta i nationens försvar. Det var därför de bärande argumenten för värnplikt så ofta var sociala och politiska, snarare ekonomiska eller militära.
En del skulle hävda att värnpliktens viktigaste betydelse var som nationell brobyggare. Här kunde unga män från olika delar av samhällets skikt och platser träffas och bli ett folk.
Så, som viktig för nationell samhörighet och demokrati, talar få om de metoder för hur vi organiserar nationens försvar i dag.
För vem känner medborgerliga plikter när det finns frivillig personal?