Att vara ung – och sänkt
Att vara ung i Sverige är ingen dans på rosor.
Åtminstone om man frågar ungdomarna.
Enligt siffror från Folkhälsomyndigheten känner sig 40 procent av landets 15-åriga tjejer nere mer än en gång i veckan. Vid 1980-talets mitt var samma siffra 15 procent. Även hos pojkarna har känslor av nedstämdhet ökat de senaste åren.
Om detta kunde Sveriges Radios Ekonyheter berätta i går.
Folkhälsomyndigheten har tidigare varnat för att unga svenskars psykosomatiska ohälsa ökar. Allt fler skolelever säger sig lida av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet.
Gör de yngsta skörast
Den växande psykiska ohälsan är dessutom tydligt kopplad till ålder.
Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, har den psykiska ohälsan legat still eller minskat i åldersgruppen 55 år i över 20 år. Men för alla under 45 år har ohälsan vuxit – och allra mest i åldrarna 20–24 år.
OECD har i en rapport om psykisk ohälsa i Sverige visat att en fjärdedel av alla äldre tonåringar lider av psykisk ohälsa.
Det är en illustration av ett samhälle som gör de yngsta skörast.
En tuffare arbetsmarknad, hårdare krav i skolan, växande sociala klyftor, föräldrars och en egen arbetslöshet ökar också risken för psykisk ohälsa, självskadebeteende och självmord. Det visar forskningen.
Tre av tio blir inte godkända
Bland dem som gick ut nionde klass i våras saknar hela 13 procent behörighet att läsa vidare på gymnasiet. Tre av tio ungdomar lämnar gymnasiet utan godkända betyg i alla ämnen. Närmare 140 000 unga är utan arbete och de långtidsarbetslösa unga blir allt fler.
Att Sverige går igenom hårda tider märks i den dystra statistiken från Folkhälsomyndigheten.
Landets unga behöver en politik för jobb och för utbildning.
Men också rejäla satsningar för att komma till rätta med den psykiska ohälsan.