Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Inga krogstålar till Löfvens skola

Skål! Stefan Löfven är nu överens med MP om att krogmomsen måste behållas låg.

Nej, krogmomsen kommer inte att återställas trots att Stefan Löfven i dag valdes till statsminister av riksdagen.

Det står klart sedan Miljöpartiet i förhandlingar fått Socialdemokraterna att acceptera att branschsubventionen till hamburgerkedjor och hotell ska behållas.

– Här har Miljöpartiet förhandlat skickligt, säger blivande finansminister Magdalena Andersson (S) till Expressen.

Ja, det kanske man kan säga.

Men det är ju fortfarande stendum politik.

Dyrare burgare - bättre skola

Den sänkta krogmomsen kostar staten en bit över 5 miljarder, varje år. Konjunkturinstitutet, KI, har jämfört löneutbetalningarna i restaurangbranschen över tid och på så sätt uppskattat att jobben blivit 4 000 fler.

För varje jobb som den sänkta restaurangmomsen har skapat hade man kunnat anställa en förskolelärare, en lärare och en sjuksköterska.

Nu ska den momssänkningen behållas som ett monument av den avgående regeringens jobbmisslyckande - dyrt, ineffektivt, fördelningspolitiskt frånstötande.

Dessutom var höjningen av momsen, tillsammans med höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, den största budgetförstärkningen som Stefan Löfven vågat avisera. När jobbskatteavdraget blev heligt så skulle pengar till satsningar på skola skulle betalas här.

I dag kom Skolverket med nya siffror som visar att ju kortare tid ungdomar går i gymnasieskolan desto sämre är deras chanser till jobb eller studier på högskola.

Av dem som hoppat av gymnasiet under det första eller andra året hade bara en dryg fjärdedel ett jobb eller studerade fem år senare.

Av dem som går klart gymnasiet och får högskolebehörighet så är det bara 3 procent som saknar arbete eller studieplats fem år senare.

Utbildning en klassfråga

Till detta kan man lägga siffror från september som visade att bland dem som gick ut nionde klass i våras så saknar hela 13,1 procent behörighet att läsa vidare på gymnasiet.

Bland barn till lågutbildade får 42 procent inte ens godkänt slutbetyg och det är en ökning med 25 procent på sju år.

I de där siffrorna döljs den förra regeringens största misslyckande: hur skolan blev en sorteringsmotor, hur utbildning och de livschanser en sådan ger i allt högre grad blev en klassfråga.

Rätten till kunskap är en ödesfråga för Sverige. Det är en fråga med tydliga ideo­logiska skiljelinjer och det är en fråga som behöver resurser.

Vi vill lyfta alla elever som kommer det att krävas pengar.

Nej, det räcker inte med de fem miljarder som S och MP nu bestämt staten ska fortsätta subventionera krogbranschen med, men nog hade pengarna gjort större nytta i skolan än i krögarnas fickor.

Följ ämnen i artikeln