Friskolor fostrar inga nya nobelpristagare
Glädjebetyg är bara värdefulla på pappret
Årets två mest uppmärksammade nobelpris gick till den franska författaren Annie Ernaux samt genetikern Svante Pääbo. Ernaux uppmärksammas eftersom hon vann nobelkommittérnas folkligaste pris, det i litteratur (folkligt eftersom alla kan läsa en bok),
Pääbo eftersom han är svensk.
Pristagarna representerar också varandras motsatser i bakgrund. Ernaux är en klassresenär som med pennans och utbildningens hjälp blev prisad författare och professor i litteratur. Hennes föräldrar drev fik och butik.
Pääbo är ett äpple som å sin sida inte föll långt från trädet. Hans pappa var också nobelprisvinnare. Hans mamma var kemist.
Varken Ernaux eller Pääbo hade tagit sig särskilt långt om de pluggat på någon av dagens svenska friskolor.
I journalisten Sofie Axelssons nysläppta bok Valfrihetens pris (Leopard förlag) finns en scen återgiven. På en prestigefylld kommunal gymnasieskola räknar tre lärare vilka elever de fått inför det nya läsåret. Fem, fyra, åtta stycken.
Eleverna de räknar är vilka som gått högstadiet på någon av Sveriges stora friskolekoncerner. De kommunala gymnasielärarna vet nämligen att det kommer ha påverkat elevernas kunskapsnivåer. Till det sämre.
Istället för att kompensera elever från utbildningsovana hem kompenserar den kommunala gymnasieskolan idag för friskolebakgrund.
Glädjebetyg är satta i system på den svenska skolmarknaden. Höga betygsnitt ska marknadsföra skolan och smörja elevernas föräldrar. Både elever och föräldrar vet detta: Blev betyget inte som man ville kan man alltid tjata.
Om läraren inte rättar sig kan rektorn gå in och ändra i pappren i efterhand.
Axelsson refererar bland annat till statistik från tidningen Ämnesläraren: På åtta år har elever med betyget A i fysik ökat med 100 procent. Svenska elever skriver inte bättre prov, snarare tvärtom, men betygen ökar.
Skolverket bekräftar att friskolorna sticker ut i generösa betyg. En rapport av Skolverket från 2018 pekar på att elever från friskolor klarar sig sämre på högskolan, trots höga betyg. De presterar sämre och tar färre poäng än elever från kommunala gymnasieskolor, skriver Axelsson.
För eleverna blir det en rejäl baksmälla efter studenten. Med sina betyg i fickan pluggar man vidare med drömmar om att bli framtidens Ernaux eller Pääbo. När verkligheten kommer ikapp slås självförtroenden i spillror. Glädjebetyg visar sig vara något annat än kunskapsbetyg.