De ljög inför hela världen
Minns ni när den amerikanske utrikesministern Colin Powell satt i FN:s säkerhetsråd och redogjorde för ”bevisen” för att Irak-regimen hade massförstörelsevapen? Hans ord gjorde klart att Irak hotade hela världens fred och säkerhet. Hans kroppsspråk sade dock något annat. Powell såg obekväm ut. Han ville inte riktigt sitta där han satt och läsa upp det han läste.
Nu förstår vi varför. Bevisen för massförstörelsevapnen visade sig vara rena bluffen. Ännu flera månader efter Irak-kriget har inga vapen påträffats. I Storbritannien och i USA rasar nu en debatt om ”de försvunna massförstörelsevapnen”. Vem har lurat vem?
Underrättelsetjänsterna slår ifrån sig. Uppgifterna om Saddam Husseins enorma militära makt, hans kopplingar till terrornätverket al-Qaida samt hans tillgång till massförstörelsevapen kommer inte alls från underrättelseorganisationerna, hävdar Patrick Lang, tidigare chef för Defence Intelligence Agency (DIA) som samordnar USA:s militära spionage. De kokades ihop av kretsen kring försvarsminister Donald Rumsfeld och i Vita huset, enligt Lang.
Innan kriget bröt ut fick vi se bilder på amerikanska och brittiska soldater som övade eventuella angrepp med kemiska stridsmedel. Alla bar skyddsdräkt och gasmask. Marinkårens högste officer i Irak, James Conway, säger nu att de uppgifter som fick militären att vänta sig ett försvar med kemiska vapen i Irak ”var helt fel”. Det borde inte ha varit någon överraskning för försvarsminister Rumsfeld. Redan hösten 2002 ifrågasatte DIA i en intern rapport till försvarsdepartementet förekomsten av kemiska vapen i Irak.
”Det finns ingen tillförlitlig information om framställning och lagring i Irak av kemiska vapen. Vi vet heller inte om Irak har förmågan att framställa kemiska vapen eller planerar att skaffa sådan kapacitet”, står det. Enligt rapporten är det troligt att Irak, som under kriget mot Iran på 1980-talet använde kemiska vapen, tio år senare hade gjort sig av med dem.
Om inte så borde dessa typer av vapen vara helt obrukbara efter så många år.
Det hindrade inte Rumsfeld från att samma månad som han fick rapporten påstå inför kongressen att Irak har ”samlat stora hemliga lager av kemiska vapen”. Mycket tyder på att hökarna i regeringen tvingat både CIA och utrikesminister Powell att gå med på att hävda att Irak hade massförstörelsevapen.
Vice försvarsminister Paul Wolfowitz har sagt att talet om massförstörelsevapen kom till av ”byråkratiska skäl” eftersom det var det enda skälet till krig som alla kunde ställa sig bakom. I förra veckan gick han längre än så och förklarade att det egentliga skälet var oljan. På frågan om varför USA behandlar Nordkorea på annat sätt än Irak svarade han: ”Den viktigaste skillnaden är att vi ekonomiskt sett inte hade något val i fallet Irak. Landet badar i olja.”
Ingen sörjer att den avskyvärda Saddam-diktaturen fallit. Jublet har dock lagt sig i Irak där inre upplösning råder. Kriget visade sig ha helt andra syften än att stoppa spridningen av massförstörelsevapen och säkra världsfreden. USA-imperiet dikterar sin egen världsordning i strid med internationell rätt.
Det borde bekymra även den jublande bombhögern här hemma.