Asylpolitiken måste inte ha fler signaler
5 mars 2016 Migration
Regeringen tänker dra in dagersättningen och rätten till boende för de flyktingar som fått nej på sin asylansökan. Det meddelade migrationsminister Morgan Johansson i går.
Förhoppningen är att fler ska åka hem frivilligt, och att platser på flyktingförläggningar ska frigöras för andra som behöver dem.
Precis som när inrikesminister Anders Ygeman för någon månad sedan hävdade att upp emot 80 000 flyktingar kan komma att avvisas skapar utspelen en bild av tuffare tag. Men ingen borde bli överraskad.
Anses inte ha tillräckliga skäl
Ygeman hade räknat fram sin siffra genom att titta på hur många som brukar få sina asylskäl accepterade och Johansson genomför en av punkterna i migrationsöverenskommelsen från i höstas.
Alla har rätt att få sin rätt till asyl prövad, men alla som söker skydd anses inte ha tillräckligt starka skäl. Och den som får avslag kan inte stanna i landet.
Inget av detta är nytt. Det som är nytt är antalet asylsökande, och det är i sig ingen liten sak. Förra året kom drygt 160 000 flyktingar till Sverige.
Drygt 30 000 kommer få avslag
Redan det innebär en formidabel uppgift för svenska myndigheter. Mottagningssystemet måste fungera och varje asylansökan ska behandlas rättssäkert och noggrant.
Till sist kommer dock många att tvingas återvända. Under förra året återvände omkring 12 000 personer, varav ungefär tre fjärdedelar frivilligt. I år räknar Morgan Johansson med drygt 30 000 beslut om avslag.
Det kommer att ställa hela systemet inför nya utmaningar.
Meningen är förstås att de nya tuffare reglerna ska underlätta arbetet och få fler att återvända frivilligt. ”En viktig signal”, förklarade Moderaternas talesperson Johan Forsell i går.
Problemet är att reglerna riskerar att bli just det, en signal. I alla fall om politiken stannar vid tuffare tag mot människor som kanske saknar skyddsskäl men som ändå befinner sig i en desperat situation.
Kommer krävas tuffare tag
Om politiken ska fungera – och det är viktigt för att försvara asylrätten – kommer det att krävas återvändandeavtal med ursprungsländerna, biståndsprogram och chartrade flygplan. Polisen kommer att behöva nya resurser, liksom Migrationsverket. Dessutom kommer det att krävas mycket tuffare tag mot de arbetsgivare som är beredda att utnyttja utsatta människor som svart arbetskraft.
Ett långsiktigt arbete som kanske inte skapar samma bild av handlingskraft som ett beslut om indragen dagersättning eller vräkning från flyktingförläggningen. Men ett arbete som måste göras.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.