Politik är ingen modeaccessoar
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-06-21
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Politiskt korrekt. Nej fy fan. Nu är det pophögern som gäller, hävdar Caroline Ringskog-Ferrada Noli i senaste numret av magasinet Bon.
”Alla älskar Gucci. Jag med. Det unika är att det har blivit trendigt med lyxiga högeråsikter också [...] All annan debatt är bara svettigt otrendig och hänvisar till äckliga små utomparlamentariska vänstergrupper, där man inte duschar och där killarna säger att de vill ha fria förhållanden och raggar genom att säga att de är feminister.”
Ringskog-Ferrada Noli beskriver lyxens revival som en motreaktion på popvänsterns 1990-tal, då ”revolutionsromantiken skallade och politisk korrekthet låg som en trasa över våra avsminkade ansikten”.
Unga, trendkänsliga människor vill i sann populärkulturell anda bort från det gamla vänstertugget och väljer bratsen som sina nya förebilder.
Men bara för en stund. Snart är det dags för något annat än pophöger, menar Ringskog-Ferrada Noli. ”Annars står vi där om fem år och hånglar fortfarande med han Peder på en mingelbild och funderar på svart städhjälp.”
Ja, det är ju en snygg samhällsanalys. Politik som inget annat än yta i en tid som sätter ytligheten framför allt. Smörj in dig med den dyraste brun-utan-solen, köp en märkesväska för 8000 spänn och bli lycklig. Se dessutom till att din lycka förevigas på en mingelbild på sajten stureplan.se. Då finns du verkligen.
Håller den där analysen? Är politik inget annat än positionerande för unga människor? Om jag utgår från mig själv måste jag svara nej.
Jag var vänster på min högstadieskola i Luleå, då de coola killarna slet SSU-knappen från min tröja. Jag minglade runt i hippa vänsterkretsar åren runt 2000, då feminism och internationell solidaritet var som allra mest inne. Nu sitter jag här och skriver fortfarande vänsterledare, trots den där lyxgrejen.
För mig sitter politiken i hjärtat. Den är en livshållning som följer med genom kärlekar, kriser och moden. Så är det nog för de allra flesta politiskt kännande och tänkande människor.
Vi skulle aldrig drömma att sluta tjata om feminism eller gayrättigheter bara för att några självutnämnda trendexperter säger att det är äckligt politiskt korrekt. Några av mina bästa vänner är höger. De skulle garanterat inte sluta propagera för platt skatt bara för att popvänstern regerade.
Det förrädiska med resonemang om vilken ideologi och politik som är ”inne” är att de som följer med strömmen inte behöver stå för sina åsikter. De gör ju bara som alla andra, är ju bara trendkänsliga, gud bevars.
Det politiska samtalet förstörs av det. Abortmotstånd blir en cool position i stället för ett avståndstagande från kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Antifeminism blir ett tidens tecken, inte att faktiskt säga nej till kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter. Ingen kan ställas till svars för vad de tycker, alla bara snackar.
Jag vill inte vara med om det. Samhället är för viktigt, för avgörande för människors liv, för att samhällsdebatten ska vara en modeaccessoar.