Ryska lögner förebådar krig
Publicerad 2014-04-14
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
På bilderna har Andrei Petkov bandage på näsan. Den nionde april gick han som vanligt och demonstrerade mot Ukrainas nya regering i staden Nikolayev. Han blev överfallen av nynazister.
Den statliga ryska kanalen Rossia 1 intervjuade honom i sjuksängen. Han var svårt skadad och berättade att extremister öppnade eld mot de fredliga demonstranterna med vapen de fått från Europa och USA.
Även TV-kanalen NTV, som ägs av Gazprom, intervjuade Andrei Petkov från sjuksängen. Men denna gång var han tysk spion som flugit in i Ukraina på uppdrag av en hemlig europeisk organisation med en halv miljon euro.
En tredje intervju med Andrei Petkov gjordes av en nyhetskanal från Krim. Denna gång var Petkov kirurg som själv skadats när han försökt hjälpa nazisternas offer.
Samma säng
Samma bandage på näsan, samma sjuksäng, men tre helt olika Andrei Petkov i rollerna som vanlig medborgare, skurk och kirurg.
Riktigt så här dålig är inte den ryska statspropagandan normalt sett. Men de fabricerade historierna om Andrei Petkov är en utmärkt illustration av hur Ryssland skapar legitimitet för en invasion i Ukraina.
Rysk media är fylld till bredden av liknande historier. Kulorna viner, folk flyr och läget blir allt värre i södra och östra Ukraina.
De ryska lögnerna är illavarslande. Genom att påstå att ett inbördeskrig hotar i Ukraina bereder man marken för rysk "fredsbevarande" trupp. Soldaterna står redan grupperade på ryska sidan om gränsen.
Som på Krim
Invasionen av Krim hade motsvarande upplägg. En mycket omfattande propagandainsats som följdes av "lokala självförsvarsstyrkor", i själva verket ryska elitförband. Maktövertagandet följdes av en "folkomröstning", med i vissa fall över 100 procents valdeltagande, och rysk annektering.
Denna gång saknar Ryssland möjligheten till överraskning. Vid Krimkriget hade den ryska propagandan stödtrupper även i väst. En seriös debatt pågick då i media om vem som hade rätt och fel.
Den gången fungerade propagandakriget friktionsfritt, Andrei Petkov är dock ett bra exempel på att maskinen börjat hacka något.
Svensk beredskap?
Även Sverige måste dra slutsatser av detta. Tidigare fanns en särskilt myndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, med ansvar för dessa frågor. Den lades ner 2009 och uppgifterna överfördes till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Men frågan är vilken beredskap Sverige egentligen har i propagandakriget? Och hur förberedda är vi i media på renodlade desinformationskampanjer som den i Ukraina?
Man får hoppas att Sveriges beredskap är god, för det behöver den vara.
Ryssland är nämligen beredda att gå väldigt långt för att få ut sin bild av verkligheten.
Fråga bara Andrei Petkov. Vem han nu är.