Sluta gnälla – ni är ju civiliserade nu
Var kolonialismen bra?
Ja, i huvudsak.
Det tycker Expressenkolumnisten Ulf Nilson och Aftonbladetkolumnisten Johan Hakelius i varsina texter som publicerats nyligen.
Nilson, född 1933, har blickat ut över världen och ser att det mesta har blivit bättre sedan han var en liten bebis. Men en sak stör honom: situationen i Mellanöstern, bråk och uppror och ett evigt gnällande på kolonialismen.
Var det inte bättre och lugnare i Mellanöstern, och i Afrika för den delen, när europeiska imperier behärskade folk, städer och stränder?
”Hade ’den vite mannen’ inte vågat sig ut (med bössan till hands) skulle världen med säkerhet ha varit mycket sämre”, spekulerar Nilson.
Det där fick han förstås kritik för. Men texten klickades och lästes och delades på Facebook och då ville förstås Johan Hakelius också skriva om kolonialismen.
Hakelius, född 1967, har blickat ut över världen och ser att han hade varit lyckligare om bara Roms legioner tagit sig till den subarktiska landsremsa som i dag kallas Sverige.
Romarriket hade haft en civilisatorisk inverkan på människorna som bodde här då, tror Hakelius, och kanske hade dagens Sverige varit mer likt dagens Ungern eller Marocko – två gamla romerska kolonier.
På samma sätt ska alltså 1800-talets kapplöpning om Afrika, det stora spelet i Centralasien, Spaniens ”conquista” i Amerika och annan mer modern kolonialism förstås.
Den västerländska kulturen hade ju ”en civilisatorisk inverkan” på quechuafolket, maorier, khoikhoi och inuiterna och då får man ha överseende med massmord, slaveri, nedbrända fält, våldtäkter och att människor fördrevs.
Det är klart att många kolonier haft nytta av de institutioner som kolonialmakterna byggde upp. Indiens och Hongkongs rättsväsende, byråkrati, parlament och infrastruktur kan de tacka britterna för.
Men vad betyder det?
Ska en politisk diskussion om Gulag framöver fördunklas av glada tillrop om hur välbyggd tunnelbanan i Moskva är? Är det okej att relativisera diktaturen på Kuba med att deras sjukvård är bra och avgiftsfri?
Det tror jag inte att högermän som Hakelius och Nilson vill.
Och jag tror inte vi kommer hamna där heller.
Det nyväckta intresset att för att problematisera den europeiska kolonialismens mörker är inte sprunget ur någon generell relativiseringsvåg.
Nej, det här handlar om något annat. 50 år efter Malawis och Zambias befrielse och 20 år efter att litteraturvetaren Stefan Jonsson först skrev på svenska om postkolonial teori – att granska kolonialismens historiska arv – är det några vita män som tröttnat.
De har tröttnat på att höra hur människor med rötterna i Afrika eller Asien kräver upprättelse för hur deras släkt massakrerades eller såldes när den europeiska civilisationen kom till byn.