Dra lärdomar av Egyptenfallet
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-01-24
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sverige håller ofta hög profil i frågan om mänskliga rättigheter. Anna Lindh drev dem, MR-frågorna, tydligt som utrikesminister.
Jens Orback fullföljde traditionen i tv-programmet ”Carin 21.30” i förra veckan. Han betonade att rättighetstänkandet borde genomsyra all politik och han kallade sig själv för ”mänskliga rättigheters-minister”. Utmärkt.
Samma dag hade han fått Thomas Hammarbergs och Anna Nilssons utvärdering av MR-arbetet i Sverige. Vid världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993 fick regeringarna i uppdrag att anta nationella handlingsplaner för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekterades i respektive land. Sveriges regering upprättade en nationell handlingsplan för 2002–2004.
”Det finns en kvarsläpande missuppfattning i vårt land att frågan om de mänskliga rättigheterna handlar om andra länder men inte om oss”, skriver Hammarberg/Nilsson. Det förekommer kränkningar av människor också i vårt land. Romernas situation är ett exempel på en skamfläck i vår egen svenska praktik. Liksom hetsen mot homosexuella, diskrimineringen och den ökande mängden hatbrott.
Hammarberg/Nilsson pekar på frågor som togs upp i handlingsplanen men som kräver fördjupning i den nya handlingsplan som ska utarbetas: rättigheter oberoende av sexuell läggning och kvinnors skydd mot våld.
”Även känsliga frågor bör tas upp som till exempel lärdomarna av avvisningen av de två egyptierna”, påpekar utredarna. Det är hög tid att Sverige går igenom metoderna i arbetet mot terrorismen, anser de. Alltför ofta kränks de mänskliga rättigheterna.
Före jul debatterades avvisningen av de två egyptierna hett, inte minst på den här sidan. En särskild riksdagsdebatt kommer inom kort att ta upp fallet. Konstitutionsutskottet, KU, utreder, liksom justitieombudsmannen, JO.
Thomas Hammarberg skrev i ett brev till Jens Orback i december att fallet med egyptierna är av sådan principiell vikt att lärdomar bör dras och arbetas in i den kommande nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter.
”Överträdelsen av tortyrkonventionen började redan på svenskt territorium”, skriver Hammarberg, och hänvisar till uppgifterna om hur illa Agiza och Al Zery behandlades när de togs om hand av amerikanska agenter på Bromma flygplats.
”Att olika länders underrättelseorgan utbyter information är legitimt. Men ett samarbete som leder till svensk medverkan i en hantering som kränker internationella normer om mänskliga rättigheter är givetvis oacceptabelt”, fortsätter Hammarberg sitt brev.
Brevet borde läsas noga av alla inblandade i regeringskansliet och inom säkerhetspolisen.
Hammarberg ställer en rad avgörande frågor: Hur säkerställs en kritisk granskning av information som kommer via internationella säkerhetstjänster? Hur undviks uttalanden som ger intryck av att regeringen anser att en utlämnad person är skyldig till brott? Hur respekteras de juridiska ombudens möjligheter att företräda sina klienter i sådana här fall?
MR-minister Jens Orback svarade i torsdags, att de erfarenheter och den kritik som riktas mot det svenska agerandet i Egyptenfallet bör kunna leda till slutsatser som kan föras in i den nya handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna.
Med tanke på att handlingsplanen ska gälla alla myndigheter, inklusive säkerhetspolisen, bådar det gott.