Utan politik dukar näringslivet under
Dags att göra upp med passiviteten
När regeringen presenterade budgetens jobbsatsningar handlade de viktigaste nyheterna om kompetens. Fler gymnasieutbildningar ska riktas mot arbetsmarknadens behov. Kunskapslyftet får fler platser, framför allt för kombinationen mellan yrkesutbildning och svenskundervisning. Dessutom påbörjas bygget av ett nytt omställningssystem.
En statlig satsning på kompetensutveckling var en av förutsättningarna för uppgörelsen om anställningsskyddet i vintras. Ett svagare anställningsskydd skulle bytas mot bättre villkor för den som ville vidareutbilda sig. Regeringen lovade göra sin del.
Nu börjar man alltså leverera.
Tungt politikområde
Det fanns en tid när näringspolitiken var ett av de tyngsta områdena i svensk politik. Industriministern - det var så man sa på den tiden - var en av regeringens viktigaste medlemmar. Sedan dess har saker förändrats.
När Annie Lööf för tio år sedan bestämdes sig för att ta jobbet som näringsminister lär ett av argumenten ha varit att det skulle ge henne tid över för partiledarskapet.
På väg tillbaka
Idag tycks näringspolitiken vara på väg mot en renässans. Den akuta komponentbristen i industrin, målkonflikterna och oförutsägbarheten i tillståndsprocesser och de uppenbara svagheterna i elnät och elproduktion pekar alla mot näringsminister Ibrahim Baylan. Det krävs politiska helhetsgrepp.
Marknaden kan inte avgöra målkonflikter. Den kan inte på egen hand höja beredskapen eller minska sårbarheten. Och marknaden kommer inte att garantera att det byggs tillräckligt med kraftledningar för att jämna ut energitillgången över landet. Allt det där förutsätter insatser av samhället. Näringspolitik.
Kunskap är basen
Dessutom finns det ytterligare en uppgift som marknaden aldrig kommer att lösa, kompetensförsörjning. I rapport efter rapport pekas tillgången på utbildad och rustad arbetskraft ut som själva förutsättningen för näringslivet, och därmed för den svenska ekonomin. Där räcker den traditionella näringspolitiken inte till. Det handlar om allt från ungdomsskolans kvalité till högskolornas forskningsutbildning och vuxnas möjligheter att lära genom hela livet.
I höstens budget anslår regeringen 1,3 miljarder för att inleda bygget av det nya systemet för omställning Färdigt kommer det att kosta mellan 6 och 9 miljarder om året. Jobbpolitik och näringspolitik. Men framför allt politik som kommer att kunna förändra människors liv.
Varför har näringspolitiken försvunnit från politikens centrum? Hur kan näringspolitiken bidra till att utveckla Sverige? Och vilka insatser borde samhället göra för att ge människor den kompetens de behöver för att kunna göra en insats i arbetslivet?
Diskutera med Ingvar Persson Chatten börjar klockan 9.00, men det går bra att göra inlägg redan nu.
Denna chatt är stängd.
Klockan har slagit 9.30 och det är dags att avsluta chatten. Jag vill tacka alla som har deltagit med frågor och inlägg. Nu väntar diskussionen om budgeten, och så småningom processen att utse en ny näringsminister. Vi lär få tillfälle att återkomma.
Hej Andreas.
Jag vet inte om du på allvar tror att socialdemokratins "väljarbas" består av sjuka och arbetslösa. Eller om du faktiskt tycker att det är en dålig idé att anpassa reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning till verkligheten?
Om det är så har vi olika åsikter. För mig handlar det om att trygghetssystem är viktiga för individen och faktiskt gör samhället starkare och mer flexibelt. Det har varit bra för Sverige tidigare och jag tror fortfarande att det är bra för Sverige.
Så länge S "regerar" kommer de nog fortsätta att värna om sin väljarbas - bidragstagare.
Det är självklart så att det röstmässigt är riskabelt att ställa högre krav och motarbeta fusk inom denna grupp.
Istället blir det någon skenlösning för att undvika att de 16 EU-länder som hade högre arbetslöshet än Sverige vid Löfvens tillträde nu reducerats till tre krisländer.
Andreas9 sept 2021Hej Jan.
Jag håller inte med dig om Barsebäck, men jag håller med dig om behovet av att rusta upp det svenska kraftnätet. Det är ju dessutom ett område där vi har en världsledande industri.
Det fattas väldigt mycket inom politiken. Det började redan 1991 med Bildts regering som levde i ett töcken där man trodde kapitalismen skulle ordna allt. Men nu är det ju så att kapitalismen som ide är på utgång. Det kan i sin tur förklara bristen på näringspolitik och regionalpolitik. Ett ex av många är bristen överföringskapacitet av el från Norrland till Skåne. Nu när någon åsna i all sin dumhet beslutade att lägga ner Barsebäck, vilket
han gjorde för att fortsätta vara kompis med sin vän den dåvarande danske statsminister. I gengäld så skulle danskarna lägga ner kolkraftverken.
Jan Österberg9 sept 2021