Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Gangsterrap är ett rop på hjälp

Einár har mördats och Dree Low hoppar av rapkarriären

Einár, Molly Sandén och Dree Low firade sina priser på P3 Gulds gala 2020. Idag är Einár död och Dree Low har lämnat musiken.

I helgen meddelade rapparen Dree Low på Instagram att han lägger ned sin musikkarriär för att "fokusera på det som är bättre".
Han skriver att han kommer att fortsätta med sitt kreativa arbete på annat sätt.

Dree Low, eller Salah Abdulle, 27, är en av landets mest spelade rapartister. Hans största hit "Pippi", som han förklarat är inspirerad av Astrid Lindgrens karaktär och hennes förmåga att klara sig själv, har streamats över 60 miljoner gånger.

Dragit en gräns

I låttexten är han kritisk mot bland annat kvällspressen för att hans musik och videos har beskrivits som våldsglorifierande.
– Det är bara ett sätt att visa hur verkligheten ser ut. Det finns dåliga sidor och bra sidor med verkligheten, har han sagt i en intervju med musiktidningen Gaffa.

På frågan var gränsen går mellan att visa verkligheten och att idealisera våld svarar han att det är svårt att sätta den.

Men nu verkar han ändå ha gjort det. I lördags plockade Dree Low bort det mesta av sin musik från Spotify och Youtube. Kanske har tiden på anstalt fått honom på andra tankar. Ett rykte säger att han blivit religiös.

Den första november förra året dömdes Salah Abdulle till ett års fängelse för ett omskrivet rån på en närbutik i Akalla. Rånet filmades av övervakningskameror och framstod som sällsynt hänsynslöst.

Abdulle gick tillsammans med två andra män och plockade på sig varor som om de ägde butiken.

Problematisk genre

Rånet var inte heller det första brott som rapparen har dömts för.
Debatten om gangsterrapens kopplingar till gängkriminaliteten och artisternas roll som ett slags influencers för de kriminella gängen har pågått en tid. Musikgenren är utan tvivel problematisk, men den skildrar också en verklighet med sociala problem som dessvärre många unga svenskar lever i idag.

Mordet på den 19-årige rapparen Einár, eller Nils Grönberg som han hette, i höstas fick till och med den dåvarande statsministern Stefan Löfven att reagera. Einár var inte bara landets mest framgångsrika rappare och därmed en av våra största artister. Han var också "en svenne", som han beskrev sig själv, och blev avrättad i välbärgade Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Våldet kröp närmare medelklassens trygga kvarter.
I förra veckan sände SVT en nygjord dokumentär om Einárs karriär och liv. Det mest berörande i den är hur den begåvade unga talangen både pressades av sig själv och sin omgivning att bygga upp en gangsterpersona. Ska man rappa om ett hårt gatuliv måste man leva det själv för att vara trovärdig, är den oskrivna regeln.

Drömde om villaliv

För Nils Grönberg innebar det ett sluttande plan rakt åt skogen. Hans äldre mentor och vän, rapparen Sebbe Staxx, säger i SVT-dokumentären att han varit orolig för Einár och bett honom att rappa om andra ämnen, byta spår.
Det verkar ha varit något som även Nils Grönberg önskade mot slutet. I en inspelad intervju i samma dokumentär säger han att hans framtidsdrömmar är att flytta till en avlägsen villa, satsa på en filmkarriär och sitt klädmärke. Det låter som att han ville bort från den roll i musiken som han fastnat i och som ledde till hans brutala död.

Att två av de största inom genren har mördats respektive lämnat musiken innebär inget slut på våldet och kriminaliteten. Nya rappare med samma slags budskap toppar nu listorna.

Men det är tydligt att gangsterrapen inte bara kan avfärdas som våldsromantiserande. Den är också ett rop på hjälp.