A-kassan i stöpsleven

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-20

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Frågan om en gemensam a-kassa för alla LO-medlemmar är aktuell igen. Efter Reinfeldts regeringsdeklaration och Borgs budget har bland andra Per-Olof Sjöö, ordförande i facket för arbetare i träindustrin, skogen och grafiker, väckt liv i idén. Helst vill han se en samlad facklig front med både TCO och Saco.

Mest provocerar planerna på en obligatorisk försäkring. Det skulle försvaga banden mellan fack och a-kassa. En obligatorisk a-kassa skulle inte heller minska osäkerheten. Dagens krav för att kvalificera sig är så hårda att många ändå ställs vid sidan.

Men en sammanslagning av LO-förbundens a-kassor stoppar inte ett obligatorium.

För facken är framtidens arbetslöshetsförsäkring en större utmaning än så.

För det första handlar det om dagens orättvisa avgifter. Att ett restaurangbiträde eller en sågverksarbetare tvingas betala fem gånger så mycket som en civilingenjör eller en läkare utmanar rättsmedvetandet.

Ändå är det ingen lapsus. För Anders Borg har orättvisan tvärtom varit syftet med den nya arbetsmarknadspolitiken. Om arbetslösheten leder till höga avgifter hoppas han att facken ska hålla tillbaka sina lönekrav. En krigsförklaring mot löntagarna.

I teorin skulle en gemensam a-kassa kunna sätta käppar i hjulet för Borg. Men i praktiken?

När LO utredde saken för två år sedan konstaterade man att den totala avgiften i en sammanslagen a-kassa skulle bli högre än i dag. Ett pris man då inte var beredd att betala.

Slutsatsen står sig, att döma av reaktionerna från de stora förbunden. Någon jättelik a-kassa lär inte bli aktuell.

Det hindrar inte att GS-fackets ordförande har en poäng.

Frågan om framtidens arbetslöshetsförsäkring ligger i stöpsleven. Regeringen håller fast vid obligatorieplanerna och vill använda försäkringen som redskap för statlig lönepolitik. Delar av regeringen – läs: främst Folkpartiet – drömmer fortfarande om att skilja försäkringen från fackföreningsrörelsen.

Samtidigt tvingas facken anpassa sig, med tilläggsförsäkringar och skilda medlemskap.

Och framför allt tvingas de arbetslösa anpassa sig genom att sänka sina förväntningar på framtiden.

Det kommer att förändra arbetsmarknaden. De fackliga organisationerna borde möta den tillsammans.

Följ ämnen i artikeln