Maud eller Jan – spelar faktiskt roll

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Utrikespolitiken spelar ingen roll för valresultaten. Så säger valforskare, fångade av sin närsynta, tabellstaplande positivism. Och så ekar politiska kommentatorer med Rosenbad som världens centrum.

En snabb tillbakablick på nutidshistorien visar annars att partiernas identitet lyser tydligt av internationellt engagemang. Folkpartiet präglas ännu av Ahlmarkgenerationens kamp för atombomb, Nato och reservationslöst Israelstöd. För den delen också engagemang för ökad u-hjälp.

Antikolonialism

Socialdemokratin var länge bärare av 70-talets internationella solidaritet: för demokratisering av Sydeuropas fasciststater, apartheidens Sydafrika och Pinochets Chile. Tydlig antikolonialism, till exempel i synen på USA:s Vietnamkrig. Olof Palme, lockade unga sympatisörer till sitt parti. Anna Lindh, Mona Sahlin och Margot Wallström är några exempel.

Fredsarbetets strålglans

Moderaterna blev under Carl Bildts tid ”Europapar­tiet” och tog emot strålglans från partiledarens fredsarbete i Bos­nien. En kort och lyckosam period för partiet, numera överspelad.

Vänsterpartiet har på gott men kanske mest på ont fått sin historia sammanbunden med den internationella kommunismen. Det klassiska exemplet, som också valforskarna böjer sig inför, är valet 1968. Då rullade sovjetiska tanks in i Tjeckoslovakien för att krossa ”socialismen med mänskligt ansikte”. C?H Hermansson protesterade men väljarna flydde honom ändå. Social­demokratin nådde över 50 procent av väljarna. Med tiden urholkades den styrkan, först som en följd av det internationella genombrottet för Thatcher-Reaganideologin, senare beroende på den kris all sorts socialism hamnade i efter det kalla krigets slut.

Kontrasten är tydlig

Utrikespolitik grupperas inte bara kring frågor om världspolitisk hegemoni och diplomatiska operationer. Den har att göra med relationerna till den europeiska unionen, globala finansiella rörelser, den gemensamma miljön, handelsrelationer, migrationsströmmar, fredsförebyggande arbete, den internationella genusordningen och relationen nord-syd. Om väljarna ställs inför konkreta val i några av dessa ämnen kan de väga partiernas ofta starkt varierande åsikter mot varandra: EU-federalism som centern står för. Natomedlemskap som folkpartiet vill. Miljöpolitisk ignorans och snål u-hjälp som moderaterna kan kopplas till. Kontrasten till regeringspartiet och dess samarbetspartier är tydlig.

Alltför diskret politik

Göran Persson brukar säga att politiska val blir seger­rika om ekonomin är i ordning och utrikespolitiken trovärdig. Ännu ser det inte ut som om formeln fungerar. Det kan bero på att Perssons utrikespolitik har varit alltför diskret och konsensusinriktad.

Det spelar faktiskt roll om Jan Eliasson eller Maud Olofsson är utrikesminister.

OS