Billiga poänger ger inte bra integration
Invandring är i grunden något bra för Sverige. Mångkulturella samhällen är rikare och mer dynamiska, vilket Anders Borg påpekade i Ekots lördagsintervju i julas.
Just nu förs en uppjagad diskussion om integrations- och migrationspolitiken, främst mellan borgerliga politiker med usla opinionssiffror. Det är väldigt synd. Krigen i Syrien och Irak kommer att pågå under överskådlig tid, och nu behövs politiker som orkar argumentera för att invandring är såväl en tillgång för Sverige som ett moraliskt åtagande. Och samtidigt håller en lågmäld och konstruktiv ton när det gäller politikens innehåll.
För förslag behövs. Besked om hur Sverige ska kunna förbättra mottagandet och integrationen måste komma i vårbudgeten, helst redan innan dess.
1. Stödet till kommuner
Ansvaret för migrations- och integrationspolitiken vilar ytterst på den nationella nivån. Kommunerna bör kompenseras fullt ut för kostnader kopplat till flyktingmottagande. Precis som Centerpartiet föreslagit bör staten också garantera – och finansiera – intensivkurser i svenska för alla nyanlända barn. Samtidigt behövs hårdare krav. Kommuner ska inte kunna vägra ta emot flyktingar med hänvisning till bostadsbrist.
2. Bostadspolitiken
Kanske är bostadskrisen den förra regeringens största misslyckande. Runt 10 000 personer som har uppehållstillstånd sitter i dag fast på anläggningsboenden eftersom det saknas bostäder i kommunerna. Ett förslag som förts fram i debatten är statligt stöd till tillfälliga bostäder i tillväxtområden, där jobben finns. Det är bostäder som skulle kunna fungera både som ett första boende för den som ska etablera sig i Sverige, och som lägenheter till studenter.
Förslaget är inte invändningsfritt. Risken är att dessa ”tillfälliga” bostäder permanentas och att en sämre standard sätts för byggande. Stöd för tillfälligt byggande skulle därför kunna kopplas till krav på kommunerna för att få i gång byggande av permanenta hyresrätter.
3. Jobb och utbildning
De människor som nu kommer till Sverige från krigets Syrien har ungefär samma höga utbildningsnivå som den svenska befolkningen. Det är människor vars driv och vilja till arbete bör tas till vara så snabbt det går. Som Saco skrev på DN Debatt i går behövs nu en rejäl satsning på validering och komplettering av utbildningar och kunskaper.
Bortom den upphetsade politiska debatten och de billiga poängerna finns ett annat Sverige. I riksdagen finns en bred majoritet för öppenhet.
I förra veckan lade exempelvis Centerpartiledaren Annie Lööf fram en rapport med 20 förslag. Bakom den fåniga titeln ”Närodlad integration” finns mycket att ta fasta på.
Sverige har också en fantastisk fördel i det att både fackförbund och arbetsgivare är i grunden positiva till den svenska flykting- och migrationspolitiken. Det är viktigt. Arbetsmarknadens parter kan framöver spela en viktig roll både i debatten och när det gäller att hitta ingångar till jobb för de människor som flytt till Sverige.
Sverige kan också luta sig mot positiva historiska erfarenheter av tidigare omgångar av såväl arbetskrafts- som flyktinginvandring. Vi är redan ett mångkulturellt land.
I grunden är det bra att den kraftlösa posten som ”integrationsminister” tagits bort. Men det ställer samtidigt hårda krav på att finansminister Magdalena Andersson klarar av att prioritera de förslag som faktiskt behöver genomföras.
Nu ligger bollen hos regeringen.