Mer övervakning är bekvämt för polisen
Rikspolischef Dan Eliasson vill ha skarpare verktyg för att jaga terrorister. Fler övervakningskameror, spionprogram för att läsa mejl och annan datatrafik och nya förvarsplatser för människor som ska utvisas står till exempel på önskelistan.
Eliasson skriver i Dagens Nyheter att listan innebär “obekväma beslut”. Frågan är om det är sant.
Nya pengar
Rikspolischefen berättar hur polisen öronmärkt 400 miljoner för att höja beredskapen mot terrorister. Pengarna ska gå till tyngre vapen, nya helikoptrar och bättre förmåga i största allmänhet.
Det är dessutom bara en dryg månad sedan regeringen och de tidigare allianspartierna enades om att polisen ska få nya befogenheter i sin jakt på terrorister. Partierna vill lätta på sekretessen mellan myndigheter, säkra SÄPO:s tillgång till signalspaning och pröva fotboja på misstänkta säkerhetshot. Det ska bli lättare att använda kameraövervakning och att kalla in militärer. Regler ska skärpas och straffen bli hårdare.
Känsliga beslut
Somligt måste förstås utredas. Lagtexter behöver skrivas och behandlas i god ordning. Att fatta känsliga beslut som inkräktar på människors integritet är ibland en tidsödande process, men besluten kommer att fattas. Om detta är alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna överens.
Ändå flaggar Dan Eliasson redan för att polisen behöver nya möjligheter att smygtitta och smyglyssna. I dagens politiska klimat är nog den “obekväma” uppfattningen att ifrågasätta om det behövs. Kanske borde det göra oss oroliga.
Den som inbillar sig att uppgifter från myndigheternas datorer aldrig kan missbrukas eller hamna i orätta händer borde fundera lite över dataskandalen på Transportstyrelsen.