Porr blir coolt och något eftersträvansvärt
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-08-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
En av mina bästa killkompisar vidarebefordrar ett massmejl som äcklar honom: ”Var med om Sveriges genom tidernas största gangbang!” I en industrilokal i en förort till Stockholm ska så många killar som möjligt ha sex med en och samma tjej. Hela händelsen ska filmas och bli porrfilm.
Kameralinsen har blivit central i det sexualiserade våldet. Övergrepp som tidigare bara pågick inför förövarnas och offrets ögon förevigas och sprids över världen via nätet. Så kan många fler än gärningsmännen ta del av våldet. Så fortsätter övergreppet mot de utsatta flickorna och kvinnorna i all evighet.
I slutet av juli kommer polisen till en gångtunnel i Borlänge. Där finns fyra pojkar och en flicka. Pojkarna åtalas senare för grov våldtäkt. Bilder som de med digitalkamera tagit av händelsen används som bevis. ”En knäppte kort, en annan höll vakt medan de andra såg ut att våldta flickan”, säger ett huvudvittne till Aftonbladet.
Skulle pojkarna skryta med bilderna för sina kompisar? Tänkte de till och med lägga ut bilderna på nätet? Det får vi aldrig svar på. Bara en sak är säker: bilden av kvinnan som objekt, hennes kropp som ett verktyg för makt i mäns händer, blev mycket tydlig under kamerablixtarna i Borlänge.
Mer än 800 000 svenskar porrsurfar på nätet, visar forskarna Sven-Axel Månsson och Peder Söderlind i boken ”Sexindustrin på nätet”. Ett ganska begränsat pornografiskt material används på många olika porrsajter. Internetbolagen och teleoperatörerna tjänar stora pengar samtidigt som porren får allt större betydelse för människors syn på sig själva och sin sexualitet. Det man ser på bild vill man vara och göra i verkligheten.
Den danska genusforskaren Anette Dina Sörensen kallar fenomenet för ”pornchic”. Porrens bildspråk, som bygger på mäns överordning och kvinnors underordning, används i medier, mode och reklam. Porr blir coolt och snyggt, något eftersträvansvärt.
Därför är det ingen överraskning att allt fler tjejer söker bekräftelse genom att vika ut sig. De lägger ut lättklädda bilder av sig själva på nätet, inte sällan uppmuntrade av sina pojkvänner. Flickorna hoppas på utvik i tidningar som Slitz och Playboy, men hamnar ofta (utan att veta om det) på porrsajter. Tjejernas bilder stjäls och används som fantasieggande exempel på ”the girl next door”, ett centralt tema i pornografin.
Men gubbarna som tjänar pengar och kåtar upp sig på utviken hängs så klart inte ut i den offentliga debatten. I stället är det tjejerna som hoppas på en playboykarriär som får stå till svars. De blir vår tids ”dåliga flickor”.
När ”Helt ärligt” i TV 4 debatterar utvik möts Linda Rosing från Big Brother och Expressens Linda Skugge. Båda har vikt ut sig. Linda Rosing på det klassiska sättet i Slitz och Café, Linda Skugge osminkat och oretuscherat i Bon. Ett antiutvik för att protestera mot den falska kvinnobilden i medierna, säger hon själv.
Må så vara. Debatten mellan Lindorna känns ändå unken. Den handlar mest om huruvida tjejerna som viker ut sig är korkade eller inte – varför väljer de inte att plugga till civilingenjörer i stället?
Skulle det vara så svårt att lista ut? När till och med en feministisk krönikör som Linda Skugge känner sig tvingad att vika ut sig för att kunna diskutera kvinnobilden i medierna blir bildens makt uppenbar. Män använder kameralinsen för att förgripa sig på kvinnor, kvinnor använder kameralinsen för att få bekräftelse eller för att protestera mot förtrycket.
Med bildens hjälp har förlegade könsroller hittat ett sätt att bli moderna igen. Snacka om backlash.