Arbetarrörelsen tar över skolfrågan

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-10-01

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

ÖREBRO. Jag läser i lokaltidningen att Östernärkes politiker beslutat att inte ta upp kampen mot terrorism. En moderatpolitiker hade föreslagit att Östernärke skulle ta ställning mot terrorism och även upplåta sitt luftrum för västmakterna. Vem vet, kanske gömmer sig bin Ladin i Odensbacken?

Lokalpolitik har många dimensioner. I helgen har över 500 socialdemokratiska kommunpolitiker träffats i Medborgarhuset i Örebro. Kommunalråd från Kiruna och Karlskrona minglar med statsråd och statsminister. Det är avspänt och festligt. Ett själavårdsinstitut för förtroendevalda tycks ha inrättats.

Stämningen är på topp inne i Hjalmar Bergmanteatern. Pjäsen ”En uppstoppad hund” av Staffan Göthe ska snart upp på repertoaren därför ser scenen lite märklig ut. Inte hundar, men barn, står dock i centrum för socialdemokratins politik.

I partiledardebatten på TV4 häromkvällen fick skolfrågan diskussionen att hetta till. Det norska valet nyligen handlade om medborgarnas förtroende för välfärden, inte minst för skolan. Det gick uselt för de norska socialdemokraterna.

Jag lyssnar på seminarierna med utbildningsminister Thomas Östros och skolminister Ingegerd Wärnersson. Intresset är stort. Extrastolar får sättas in i salen där högskolans framtid diskuteras. Arbetarrörelsen har erövrat utbildningsfrågorna. Den stora utbyggnaden av högskolan under 1990-talet har skapat 100 000 nya högskoleplatser. Antalet studenter har ökat med 80 procent. Omkring 60 procent av studenterna är kvinnor.

Över 30 000 svenska studenter studerar utomlands. Det är en tiodubbling på tio år. Det har heller aldrig förr varit så många från icke-akademiska hem som studerar på universitet och högskola.

Ändå är den sociala snedrekryteringen fortfarande stark.

– Vi måste förbättra studenternas sociala situation och göra det mer tryggt att studera. Det ska inte vara någon ”risk” att utbilda sig, menar Ibrahim Baylan, skolpolitiker från Umeå.

Susanne Lindberg från LO påpekar att den sociala skiktningen även finns inom högskolan. Se vilka som väljer läkar- och juristlinjerna!

Den sociala snedrekryteringen blir än mer påtaglig i forskarvärlden. Hur ska vi få ett mer jämlikt och för den delen också mer jämställt universitet?

Dagen efter terrorattacken i USA presenterade utbildningsminister Östros en proposition om ”den öppna högskolan”. Av naturliga skäl var det få som brydde sig.

Men den handlar just om att göra tröskeln till högskolan så låg som möjligt, att öppna fler och bredare ingångar. Bland annat satsar regeringen på distansundervisning, ett nätuniversitet inrättas som erbjuder utbildningar var du än bor i landet. Steget mellan gymnasium och högskola ska minskas genom collegeutbildningar, där folkbildningen får en central roll. Invandrade akademikers kompetens ska tas tillvara. Och en särskild delegation inrättas som ska få högskolorna att bli aktiva rekryterare av studenter med olika bakgrund.

OECD har konstaterat att Sverige har världens mest kunskapsbaserade ekonomi. Nu gäller det att göra denna ekonomi så jämlik som möjligt. Utbildningspolitiken har klara ideologiska skiljelinjer. Det är på tiden att socialdemokratin tydliggör dem.

Helle Klein

Följ ämnen i artikeln