Sverige drabbas när AF tar ner skylten
Kontor över hela landet läggs ner
I dag kom det väntade beskedet från ledningen för Arbetsförmedlingen. Myndigheten ska i fortsättningen behålla kontor på 106 platser i landet. Fem ligger i Stockholm, tre i Göteborg.
Det betyder samtidigt att den statliga Arbetsförmedlingen lämnar 132 orter. På arbetsförmedlingschefernas dödslista finns kommuner som Leksand, Hällefors och Olofström. Här ska arbetslösa i fortsättningen få service via nätet eller möjligen i lokaler som till exempel kommunen kan låna ut. Samtal om hur det ska gå till i verkligheten lär pågå.
Att Arbetsförmedlingen nu plockar ner skylten på 132 svenska orter har i grunden två orsaker. För det första den moderata och kristdemokratiska servettbudgeten som skapade kaos. För det andra att Centerpartiet i januariavtalet fått igenom att myndigheten i sin nuvarande form ska läggas ner.
Prydlig lista på hemsidan
Nu finns resultatet i form av ett pressmeddelande och en prydlig lista på Arbetsförmedlingens hemsida.
Nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontorsnät är naturligtvis ett svek mot de kommuner som drabbas, och mot människorna som bor där. Centern, som fortfarande framställer sig som ett landsbygdsparti, har ett särskilt ansvar.
Partiets ideolog Martin Ådahl har drivit på för att myndigheten ska läggas ner. Men kontorsslakten skadar också Socialdemokraternas trovärdighet.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att hon uppmanat Arbetsförmedlingens chef att avvakta med beskedet och i dag gav civilminister Ardalan Shekarabi landets länsstyrelser i uppdrag att kartlägga statens närvaro i landets kommuner. Man kan säga att det är hög tid.
Det är oundvikligt att frågan om Arbetsförmedlingens framtid till stor del handlar om regionalpolitik. Myndighetens närvaro är viktig för kommuner och orter, men ännu mer för arbetssökande och företagare. Nu ökar klyftorna i landet.
Inte regionalpolitik
Ändå handlar förstås inte nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor egentligen om regionalpolitik och besvikna kommunalpolitiker. Privatiseringen av Arbetsförmedlingen är först och främst arbetsmarknadspolitik.
Kontorsnedläggningen riskerar att bli första steget på en väg som gör det ännu svårare för den som står långt från arbetsmarknaden att få hjälp och ännu svårare för arbetsgivare att få hjälp med rätt kompetens. Men det kommer att bli lättare för skojare att erbjuda sina tjänster som etableringslotsar, jobbcoacher eller vad morgondagens ord nu kan vara.
Sverige behöver faktiskt en offentlig arbetsförmedling.