Svensk moral inte så hög som vi tror
Sverige har den fjärde platsen på organisationen Transparency Internationals lista över planetens minst korrumperade länder. Finland ligger på tredje plats.
Vi nordbor är stolta över att leva i samhällen utan mutor, och oftast är det sant. Den som sticker till trafikpolisen en femhundring kommer att få problem. Och samma sak drabbar den som i samband med bygglovsansökan föreslår tjänstemannen på byggnadsnämnden en betald resa med familjen.
Under ytan
Men bortom den där välordnade, okorrumperade ytan är frågan om vi verkligen är så fina. Svenska företag tycks i alla fall inte ha några moraliska problem med att använda de metoder som behövs för att ro hem en affär, också i en diktatur eller kleptokrati.
Azerbajdzjan kvalificerar sig för båda beskrivningarna. Landet styrs av en familjeklan, där Ilham Aliyev efterträtt sin far Heydar på presidentposten. Någon pressfrihet finns egentligen inte, hundratals politiska fångar sitter i regimens fängelser och till skillnad från Sverige och Finnland hittar vi Azerbajdzjan långt ner på den globala korruptionslistan.
Landet har plats 126 på Transparency Internationals lista.
Tvingas betala
Den som vill göra stora affärer där den azeriska staten är inblandad kommer antagligen att tvingas betala mutor till presidentfamiljen Aliyev. Det är uppenbarligen precis det Telia Sonera har gjort. I en närmast episk skala dessutom.
Uppdrag Granskning och TT berättar i dag att företag knutna till familjen Aliyev kan ha tjänat 6 miljarder kronor på privatiseringen av den azeriska teleoperatören Azercell. Affären gjordes tillsammans med Telias dotterbolag Fintur.
På många sätt är det en repris på skandalen från 2012, då det avslöjades att dottern till diktatorn i Uzbekistan, Gulnara Karimova, tjänat två miljarder på privatiseringen av telenätet. Telia fick bland annat en 3G licens.
Uzbekistan ligger på plats 166 på Transparency International.
Ägs av staten
Telia Sonera ägs i dag till drygt 37 procent av svenska staten. Det gör den svenska regeringen till företagets viktigaste ägare. Naturligtvis har ingen godkänt mutor, men inriktningen mot att expandera i några av världens mest korrumperade länder har accepterats av både socialdemokratiska och borgerliga regeringen.
Efter mutskandalen i Uzbekistan fick större delen av styrelsen och vd:n lämna Telia Sonera och huvudägaren - den svenska staten - tvådde sina händer. Både den nya ordföranden Marie Ehrling och den nya direktören Johan Dennelind talade om moral och affärsetik tills luften tog slut.
Svårt med ansvar
Affärerna i Azerbajdzjan genomfördes 2008 och 2011, under Telias gamla styrelse och Sveriges gamla regering. Det gör det ännu svårare att utkräva ägaransvar av styrelsen och politiskt ansvar av regeringen.
Att döma av tidigare erfarenhet är chansen att rättsväsendet kommer till botten med historien dessutom inte speciellt stor.
Men en sak måste vi i alla fall kunna lära oss. Moralen i våra välordnade och okorrumperade nordeuropeiska samhällen går kanske inte så djupt som vi vill tro.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.