Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Orvar

Må du underhålla uti hundrade år, kungen

Kungen, kungen, kungen. Han är så rolig, så arrogant, så klumpig, så odemokratisk – så mänsklig mitt i det övermänskligt upphöjda.

Naturligtvis borde ämbetet ­inte finnas. Att ärva och inneha en ­offentlig befattning på livstid är inte förenligt med demokrati. Det inser alla men få invänder, eller hittar ursäkter. Kungen är populär, därför fjäskas kungen upp i medier nu när han har suttit 40 år på tronen.

En vald ledare eller en storföretagschef hade tvingats avgå ­flera gånger om hen varit lika klumpig och arrogant som kungen. På sistone har det varit ­extra illa. Han verkar arg och bitter, och glömsk om den roll han ska spela.

Förra veckan hånade han en reporter på Sveriges Radio som helt rimligt frågade vad folket vill veta, om prinsessan Madeleine och hans kommande barnbarn ska flytta hem till Sverige.

– Hon kanske flyttar till Island i stället, tror jag. Det är bättre där, jönsade kungen drygt.

Samma kung som såg sultanen av Brunei hälsa vänligt på sina undersåtar och därmed hade en ”kolossal närhet till folket” och som åkte till Saudiarabiens diktator kung Abdullah och delade ut scoutmedalj, och som efter gangster- och kaffeflickorskriverier inte sa ett vettigt ord utan kort och gott vände blad.

Men han är rolig, också, kungen. 

– Oj, hon har visst nyktrat till, sa han när Silvia dök upp vid ett statsbesök i Kroatien efter att ha sagt ”jag tror att hon svimmat däruppe”.

En annan gång fick han frågan om hur det står till med Silvias hälsa.

– Det är illa, vi ska skära öronen av henne, ­svarade kungen.

Vid en läkarkonferens om stelkramp:

– Ämnet för dagen är brännskador.

Kvick i repliken kan han också vara:

– Det är inte varje dag man får en kram av drottningen, sa den lycklige Bollnäsbon Tommy Hallberg.

– Inte jag heller, replikerade kungen.

Den här sköna stilen gör att vi har överseenden med vår motvillige monark när han klantar sig. Som vid stora jultalet 2010 då han sa att jordens befolkning är tre gånger större om 40 år – en räknemiss på cirka 10 miljarder personer – eller ­lika slött oförberett ”förklarar den nya Djurgårds­färjan invigd som ska gå här mellan … eh ... hållplatserna”.

Vi till och med överser när han visar ett riktigt inskränkt, okunnigt och fult överklasstryne som vid jultalet 2002:

– Att vara pessimistisk hjälper ingen, varken dig själv eller ­andra. Det kommer inga stekta sparvar flygande om du inte själv bemödar dig om att göra ditt bästa.

Dessa fadäser gör kungen mänsklig. Perfektion är inte lika älskvärt. Vi kan känna igen oss i kungen. Vi säger alla dumheter och gör klumpigheter. Vi är inte så himla klyftiga men vi kanske är charmiga ibland. Som kungen.

För vårt höga nöjes skull är det värt både pengarna och demokratin att ha en så underhållande kung. Sverige kommer att bli ett tråkigare land när tronen går till duktiga och korrekta Victoria.

Då finns inga ursäkter längre för att bibehålla ett omodernt och odemokratiskt system. Må du regera – och roa – oss uti hundrade år, ers majestät.

Följ ämnen i artikeln