Behövs MP i svensk politik?
I en enkät inför förra valet fick några kändisar frågan om vilket parti de skulle rösta på. "Jag gillar inte politik, därför ska jag rösta på Miljöpartiet", sa en svensk designer.
Svaret var lite komiskt och rätt talande för mångas syn på partiet.
Redan när MP bildades ur miljö- och fredsrörelserna i början av 1980-talet ville de stå utanför den traditionella höger-vänster-skalan. Det gjorde medlemmarna till en ovanligt brokig skara.
Med Gustav Fridolin i spetsen ville MP slutgiltigt sudda bort den lite flummiga stämpeln på partiet i och med regeringssamarbetet med Socialdemokraterna efter förra riksdagsvalet.
MP skulle bli ett modernt grönt parti som visade att det kunde ta ansvar och leda landet.
Men varken medlemmar eller väljare har hängt med i förnyelseprocessen.
Tappat halva medlemskåren
Sedan förra valet har Miljöpartiet tappat omkring halva sin medlemskår. I veckan rapporterade Ekot att Miljöpartiet saknar kandidater till fullmäktige i 50 kommuner – fler än något annat parti.
Sedan april 2016 har de legat runt fyra procent i väljarundersökningar. I vissa mätningar har partiet till och med hamnat under riksdagsspärren.
Krisen är den svåraste för partiet sedan Åsa Romsons tårar när den rödgröna regeringen stramade åt migrationspolitiken hösten 2015.
På fredag inleds MP:s partikongress där partiet ska fastställa vilken politik de ska gå till val på i höst. Grön ungdom har föreslagit en fördubblad flygskatt, förkortad arbetstid är en annan fråga som kan skapa debatt.
Men partimedlemmarna är nog snarare i behov av gruppterapi.
Klimatpolitiska ramverket
Omställningen från att vara i ständig opposition till att sitta i regering har varit svår, men tidsandan har varit värre. Miljöpartiet har blivit den stora förloraren när samhällsdebatten dominerats av batongpolitik och invandring.
På kongressen i helgen bör man fokusera på framgångarna man trots allt har haft i regeringsposition. Den största segern är att Sverige fått ett klimatpolitiskt ramverk för att nå ett nollutsläpp av växthusgaser till 2045. Flygskatten, bensinskatten och Sveriges höjda ambitionsnivå i det globala klimatarbetet har MP drivit på.
Grön politik behövs
Egentligen är det svårt att begripa hur Miljöpartiet har hamnat i detta krisläge. Det är en allmän sanning att klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga.
Luftföroreningar, översvämningar och torka orsakar katastrofer, lidande och tvingar människor på flykt. Det är frågor som oroar väldigt många och som kräver politiska lösningar.
Förutsättningarna för ett parti som vill satsa på tåget, ersätta fossila drivmedel med förnyelsebart och bygga klimatsmarta bostäder och städer borde vara väldigt goda.
Den gröna politiken behövs mer än någonsin. Frågan är bara om Miljöpartiet gör det.