Tärnaby och Torsby är svensk mångkultur
Skidhjältarna påminner om ett bortglömt land
Det är bråda dagar för landets många vintersportentusiaster. Inte nog med att sportlovet står för dörren. Dessutom pågår - i alla fall när vädret tillåter - VM i både skidskytte, skicross och alpin skidåkning.
Och när det är klart väntar VM för längdåkarna och backhopparna. För många blir det vinterns höjdpunkt, även om det brukar sluta med att Norge vinner.
Vintersporten har en speciell plats i den svenska självuppfattningen. Till en del beror det förstås på att vi bor i en del av världen där det blir vinter, eller i alla fall brukade bli vinter. Dessutom har vi ju vuxit upp med skidor.
Snöstjärnan i skolan och Thomas Wassberg, Ingemar Stenmark och Magdalena Forsberg i TV-rutan.
Sådant går inte obemärkt förbi.
Om inte Sverigedemokraterna allihop kom från Sydsverige skulle Jimmie Åkesson hävda att det var han som åkte det första Vasaloppet.
Jag tror att det finns ytterligare en anledning till att människor sätter sig framför TV:n för att heja fram systrarna Hanna och Elvira Öberg, Kristoffer Jakobsen eller Linn Svahn. Det är samma sak som gör att generation efter generation återupptäcker Dan Anderssons finnmarksromantik.
Vintersporten påminner oss om ett Sverige som nästan inte längre syns i offentligheten. Ett Sverige av små orter där människor försöker få vardagen att fungera och där elljusspåret, slalombacken eller skjutvallen blir ett slags fritidsgård.
Det är kanske inte så mångkulturellt, men orter som Tärnaby, Rättvik (det är så tråkigt att Anna Swenn-Larsson inte kan tävla) och Svärdsjö är också delar av den svenska mångkulturen. Och hur ofta är det vi hör dialekter från Tornedalen eller norra Värmland i den vanliga nyhetsrapporteringen?
Under vintersportsäsongen återkommer de i varenda intervju.
Hur ofta är det vi hör dialekter från Tornedalen eller norra Värmland
Att landslagsåkarna är professionella idrottsmän som för länge sedan lämnat orten där de växte upp för Östersund, Falun eller någon annan större ort spelar inte så stor roll. Utvecklingen betyder förändringar för oss alla.
Vi har ju nästan allihop har ett förhållande till det där Sverige. Berättelser i familjen som handlar om släktingar från Småland, Södermanland eller Hälsingland. Ett sommarhus med en badsjö och hemliga ställen där det växer kantareller.
Historierna behöver inte ens utspelar sig i Sverige. Badsjön kan lika gärna ligga i östra Finland, svampstället i Bosnien och familjeberättelserna utspela på den kurdiska landsbygden.
Jag misstänker att vi på något sätt känner igen våra rötter i idrottsstjärnor som kämpat sig igenom otaliga träningspass på tomma elljusspår eller i en slalombacke där säsongen ännu inte börjat.
Det är bara att hålla tummarna för de svenska skidåkarna.