Där vindsnurror byggs har Lövin inga väljare
I Malung fick Miljöpartiet 27 röster
I måndags tillsatte regeringen en utredning. Miljöpartisten och den tidigare riksdagsledamoten Lise Nordin ska undersöka om det veto som kommunerna har när det gäller vindkraft kan avskaffas.
Enligt miljöminister Isabella Lövin är det särskilt viktigt att miljöprövningen av just vindkraftsverk sker på ett rättssäkert och förutsägbart sätt. Annars är det ingen som vill investera.
Lövins språkrörskollega Per Bolund menar att kommunerna har satt stopp för omkring 400 vindkraftsverk.
Parollerna om sol och vind har hängt med
Utredningen har redan väckt starka reaktioner. Sveriges Kommuner och Regioner förklarade att förslaget kan kasta omkull grunderna för den svenska demokratin. Ord och inga visor.
Det är inte svårt att förstå de gröna statsrådens engagemang för förnyelsebar kraftproduktion. Parollerna om sol och vind har hängt med ända sedan kärnkraftsdebattens 1970-tal.
Det som är lite svårare att veta är vart miljörörelsens sympati för lokalt inflytande, aktivism och engagemang har tagit vägen.
I Malung-Sälens kommun i västra Dalarna är vindkraften högaktuell. På Ripfjället vid gränsen mot Värmland vill det tyska företaget WpD totalt bygga 30 stycken 250 meter höga kraftverk.
Det är 100 meter högre än Kaknästornet, så att alla läsare i Stockholm förstår.
För en knapp månad sedan röstade malungsborna om byggplanerna. Resultatet blev det man kanske skulle förvänta sig. En majoritet, 52,5 procent, röstade nej. En minoritet, 44,1 procent, röstade ja.
Hur det kommer att gå med vindkraften på Ripfjället återstår att se. Omröstningen i september var rådgivande och det största partiet, Socialdemokraterna, vill tillsammans med de andra partierna i den politiska majoriteten trots allt tillstyrka projektet.
– Vi måste göra något åt klimatfrågan. När barn från skolan demonstrerar och vi har möjlighet att göra något bra måste vi ta den, säger Hans Unanders som är kommunalråd i Malung-Sälen.
Hans Unander sticker inte under stol med att frågan också är ekonomisk. Inkomsterna från vindkraftsparken skulle motsvara 30 öre på kommunalskatten. Det betyder tjänster i välfärden och resurser till kommunal service. Argument ingen lokal politiker kan bortse ifrån.
För en miljöpartist i trakten borde klimatargumenten väga tungt. Ändå skulle frågan kanske vara svår. Å ena sidan ett stort utländskt bolag som vill bygga en gigantisk industrianläggning. Å den andra en lokal opinion som vill bevara sin hembygd.
Sedan är det ju förstås det där med sol och vind...
Nu är saken den att det knappast finns några miljöpartister i Malung-Sälen. I kommunvalet 2018 fick partiet 27 röster.
Isabella Lövin och Per Bolund har rätt. Den nödvändiga omställningen skapar intressekonflikter och dagens tillståndsordning är alltför tungfotad. Det gäller inte bara vindkraft.
Men frågan är, vad skulle ett avskaffat veto göra med förtroendet för Miljöpartiet på landsbygden? Eller för relationen mellan stad och landsbygd?
Fast det spelar kanske inte så stor roll. Där vindsnurrorna ska byggas röstar ju ändå nästan ingen på partiet.