Förbud befriar inte kvinnorna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Någon gång måste det vara möjligt att hålla två perspektiv i huvudet, till och med när det handlar om politik. Precis så är det med burka och niqab, de heltäckande slöjor som vissa muslimska kvinnor bär. Heltäckande slöjor är ett uttryck för en extremt kvinnoförtryckande tradition, som kristendomen för övrigt till stor del delar med islam. De fångar föreställningen att kvinnan är mannens egendom och ska hållas undan från världen. I samhällen som det afghanska eller saudiska blir de heltäckande slöjorna uttryck för den mest reaktionära samhällsutveckling. I Västeuropa förknippas de med utanförskap och stigmatisering.

Inget av detta är värt att försvara eller stödja.

Men när europeiska beslutsfattare, från den franska nationalförsamlingen till Stockholms stadshus, försöker förbjuda slöjorna, gör de knappast jämställdheten eller integrationen någon tjänst. Tvärt om.

Det blir enskilda kvinnor som får betala priset, med ökat utanförskap och i värsta fall med isolering.

Slöjor – eller människors val av kläder i allmänhet – lämpar sig helt enkelt inte för politiska beslut. Däremot väcker de ibland känslor.

I går kom DO till sist med ett beslut om kvinnan som för två år sedan skulle ha stängts av från utbildningen till barnskötare i Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, Katri Linna, slår fast att lagen inte tillåter ett allmänt förbud mot niqab eller burka på en utbildning.

Däremot kan det vara praktiskt omöjligt att genomföra vissa moment eller en hel utbildning i heltäckande slöja. Men det är upp till skolan att visa att det är så.

DO kommer inte heller att driva ärendet i domstol. I praktiken löste sig saken trots allt. Det låter klokt.

Naturligtvis biter det inte på Folkpartiet. Den nye integrationsministern Erik Ullenhag skyndade sig att invända. Folkpartiet kommer, lovade han, att driva en lagändring som ger rektorer och lärare rätten att förbjuda heltäckande slöjor. Ullenhag påstår att motiven är pedagogiska. Man måste kunna se varandra i ansiktet.

Det får Ullenhag gärna tycka, och vi är många som nog skulle hålla med honom.

Men han ska inte lagstifta om människors kläder. Det borde svenska folkpartister överlåta åt Dansk Folkeparti. Och åt talibanerna i Afghanistan.