EU-valet närmar sig in med tredje femman!
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-05-21
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Duschar av mig veckan vid Medelhavet och bläddrar i den svenska tidningshögen.
Den dryper av indignation. Göran Persson strimlas av en hop mer eller mindre skrivkunniga krönikörer. Margot får inget besked, så sammanfattas hans brott. Jag håller med, fast utan vrede. Persson grubblar med viss rätt alltid länge över viktiga utnämningar.
Förra gången han skulle skicka en svensk till EU-kommissionen var uppdraget i praktiken utdelat till Pierre Schori. Två dagar innan EU:s tidsfrist ebbade ut ändrade sig statsministern. Han valde Margot Wallström.
Den privatiseringsvåg som sköljer bort mer och mer av demokratin tycks också ha drabbat politiken. Motsättingen mellan Persson och Wallström beskrivs i stort sett bara i personliga termer: den manliga buffeln mot folkets utvalda kvinna. Bakom den enkla formeln borde det gå att upptäcka skilda uppfattningar, till exempel om EU och federalismen, den ekonomiska tillväxtens förhållande till ekologin och om relationen kön och klass.
Frågor som kan avgöra vänsterns framtid, som säkert ligger närmare Wallströms värderingar än Perssons.
– Persson har svåra smärtor och det förvirrar hans omdöme, får jag höra från nära medarbetare till statsministern.
Statsministern borde vila och läsa sin favoritpoet, Nobelpristagaren Wislawa Szymborska. Hon har några tröstande formuleringar i sin dikt Noterat (översättning Anders Bodegård):
” att skilja smärta
från allt som inte är det;
att få plats i händelserna,
ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta av misstagen.
Ett enastående tillfälle
att minnas för en stund
vad man pratade om.”
Heter hon Segelström eller Segerström, frågar jag vanligtvis välinformerade arbetskamrater. Svaren svävar osäkert i sammanträdesrummet.
Socialdemokraterna liksom moderaterna (Hökmark) ställer som vanligt upp med tredje femman när det drar ihop sig till EU-final. Socialdemokraterna tycker att EU ska bli lite mer socialt och moderaterna att det ska bli lite maktlösare. Vänster mot höger kallas det.
De danska socialdemokraterna, annars vår bro till Europa, har piggnat till sedan den gamle partiledaren och statsministern Poul Nyrup Rasmussen tog över hela Europas socialdemokrati. Han slog, efter hård kamp, ut en italiensk mumie, lierad med Tony Blairs hopplösa USA-inställsamma tredje vägen.
– Nyrup håller stenhårda tal mot USA:s imperialism och EU:s kamp mot den, sa Svend Auken när vi möttes i folketinget.
Auken, en annan före detta partiledare, talade entusiastiskt om valsamarbetet med socialistiskt folkeparti, som i motsats till vänsterpartiet är för EU. Aukens egen syster Margarete, är sf:s första namn.
Jag bläddrar fram de främsta namnen på några av de stora vänsterpartiernas EU-listor. De franska socialisterna, som kommer att sopa hem ännu en stor valseger, leds av den skarpe f d regeringschefen Michel Rocard: ”Idén att Europa inte skulle behöva en stark offentlig sektor och välorganiserad social välfärd, är galen liberalism”, sa han på partiets valupptakt. Fransmännen kräver rentav att EU måste bli mer socialistiskt.
I Italien driver den f d premiärministern Massimo D´Alema stenhård valkamp i landets söder, så infekterat av postfascister. Det säkert vinnande kravet är att Italien ska ta hem sin militär från det ockuperade och söndersargade Irak. Lilli Gruber lämnade i protest mot Berlusconis mediekontroll sin roll som uppburen tv-stjärna. Hon är vänsterns toppkandidat i EU-valen.
I Sverige är namnet Segelström.