M vill se elever som plånböcker
Vinstintresset får större betydelse för vilka elever skolorna väljer
Uppdaterad 2022-02-25 | Publicerad 2022-01-12
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Barns betyg beror allt mer på var de bor, vilka deras föräldrar är och vilken skola de går i. Och åt det hållet har skolan varit på väg i flera decennier. I dag är det runt 16 000 elever per år som inte har behörighet att läsa vidare på gymnasiet.
Det som byggt den ojämlika skolan är bland annat boendesegregationen och marknadsskolan. Jag såg det kristallklart under min egen skoltid. Vilka skolor som var populära var inte direkt någon hemlighet. Men över tid har vinstintresset fått allt större betydelse för vilka elever skolorna väljer.
Men när vi får lyssna på Moderaterna så lever de i en värld där det här inte är något problem.
Ser inte problemet
I Aktuellt-studion möttes nyligen den nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) och moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin. Medan Axelsson Kihlbom förklarade att skolans pengar inte bör gå till vinster i privata företag, såg inte Axén Olin varför det skulle vara fel. Axén Olin var med på att det är katastrof att inte fler barn klarar skolan. Hon pekar på stök i klassrummen och menar att det behövs mer lugn och ro i skolan. Och fler undervisningstimmar. Men begränsa vinsterna i skolan? Nej så långt behöver vi inte gå, menar moderaterna. Men den nya skolministern håller inte med.
"På 90-talet fattade alliansen beslut om att införa en marknadsskola som innebär att skolpolitiker egentligen bara skriver checkar till friskoleföretag som faktiskt kan göra lite vad de vill. Jag tycker att det är viktigt att pengarna går till eleverna och inte till vinster, och ibland till vinster utomlands", sa Axelsson Kihlblom i tv-studion. Och hon vet vad hon pratar om.
Innan uppdraget som skolminister har hon varit rektor vid flera olika skolor, och ledamot i Skolkommissionen. I höstas skrev hon en uppmärksammad debattartikel om sina erfarenheter som rektor i en fristående skolkoncern. Bilden av svensk skola blev tydlig. Det fanns krav på att leverera vinster åt ägarna, och för att behålla jobbet var hon tvungen att välja "rätt" elever.
Oönskade elever
"Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektors rum. Jag fick tipset att var sjunde i skolkön bör vara en låtsasansökan som man senare vid behov kan byta ut mot ”önskad” elev. ”Ringer kunglig, kändis eller statusfamilj tackar man inte nej” är principen eftersom det generar status och fler lönsamma elever", skrev hon då.
"För akademikerbarnet Emma finns det alltid plats men tyvärr för Muhammed är det alltid fullt. Muhammeds ensamstående mamma vet att hon inte kan överklaga och hon förstod aldrig att rutan ”är i behov av särskilt stöd” ska man aldrig kryssa i."
Det är egentligen inget nytt med de här vittnesmålen. Så länge vi har en marknadsskola så är det också den logiken som får styra. Inte vilka behov eleverna har, eller hur skolan blir mer likvärdig. Då blir eleverna uppdelade i lönsamma kunder och olönsamma barn. Och vi vet precis vilka av dem som Moderaterna värderar högst.