Förnyelseprojekt – inte terapisamtal
Ja, ni har gjort bort er och visst det stämmer – vi älskar er inte längre. Men nej, att vinna tillbaka väljarnas förtroende är inte kvantfysik.
Socialdemokraternas krisdebatt pendlar just nu mellan två sorters förnekelse: verklighetsförnekelse och självförnekelse.
Först kommer verklighetsförnekelsen. Väljarna begrep inte vad socialdemokraterna sa (”vi nådde inte ut”), väljarna var lurade av Moderaterna, väljarna var lurade av media, väljarna borde rent allmänt ha vetat bättre.
Till råga på allt elände kan väljarna dessutom ha varit under inflytande av naturfenomenet ”Den Europeiska Trenden”. Fenomenet går ut på att svenska väljare inte kan rösta på Socialdemokraterna om socialdemokratiska partier förlorar val i Belgien, Nederländerna och Tyskland. Grupptrycket blir helt enkelt för starkt.
”Jag tänkte rösta på Sahlin men efter att Lawrence Gonzi nu har vunnit över Alfred Sant på Malta... ”
Verklighetsförnekelse.
Sedan kommer självförnekelsen: om det nu är så att väljarna vid fullt medvetande tackade nej till vad Socialdemokraterna erbjöd den 19 september, då måste socialdemokratin vara helt irrelevant: Herregud! Hjälp!
Vi är tillbaka på ruta ett!
”Vi måste ta reda på... om socialdemokratin över huvudtaget har svaren på det moderna samhällets utmaningar” kriskommissionen låter nästan som om den vill lägga ner partiet. Arbetarrörelsens tankesmedja startar samtidigt ett projekt som ska utröna tiotusenkronorsfrågan: ”Vad är socialdemokrati?”. Håll er till tåls snart kommer svaret. Allt är säkert mycket begåvat. Men vad Socialdemokraterna behöver är en förnyelseprocess – inte ett terapisamtal. När Sahlin ska begå självkritik säger hon till Svenska Dagbladet att Socialdemokraterna inte har tänkt en ny näringspolitisk tanke på 20 år. Ursäkta?
OECD placerade socialdemokratiska Göteborg på plats 16 bland världens konkurrenskraftigaste regioner. Haparanda har tack vare Sven-Erik Bucht blivit ett av Sveriges mest vitala områden. Ilija Batljan vände fullständigt utvecklingen för Nynäshamn när Ericsson lämnade. Idén om det gröna folkhemmet hade ett näringspolitiskt innehåll och Socialdemokraterna höll för Guds skull en hel tillväxtkongress 2004.
Man kan diskutera hur bra partiet har varit på att bygga vidare på dessa idéer (inte särskilt bra) men att de funnits är det ingen tvekan om.
Socialdemokraterna måste vara brutalt ärliga med sina problem (nej, möjligheternas land kan exempelvis inte företrädas av dinosauriernas parti). Men lika brutalt ärliga med vad de tänker fortsätta vara bäst på.
Professor Bo Rothstein konstaterar i Tiden hur modern forskning just visar hur bra de socialdemokratiska principerna är för ekonomin. Det finns en anledning till att Anders Borg gör allt han kan för att fantisera ihop hur hans egen politik egentligen leder till jämlikhet. Naturfenomenet ”Den Europeiska Trenden” kan dra åt skogen.
Det är precis vad den är till för.