Ulf Kristersson har rätt, Kina begår justitiemord
Utvisa inte Kinas ambassadör - utvisa Huawei
Den svenske bokförläggaren Gui Minhai, som suttit fängslad i Kina sedan 2015 på uppdiktade anklagelser, har dömts till tio års fängelse.
Ett justitiemord, konstaterar Moderatledaren Ulf Kristersson.
Utvisa Kinas ambassadör, kräver Vänsterledaren Jonas Sjöstedt, något som allt fler instämmer i.
Utrikesminister Ann Linde kräver att UD ska få träffa Gui Minhai och ge honom konsulärt stöd.
Från höger till vänster höjer svenska politiker rösten, men Kina kunde inte bry sig mindre.
Så vad bör Sverige göra?
Enligt domen har Gui Minhai försett utländska aktörer med hemlig information. Antagligen har just denna rubricering valts för att bevisen då kan hemligstämplas. Varken åtalet eller "rättegången" handlar nämligen om rättsskipning i normal mening.
Det kinesiska rättsväsendet lyder under kommunistpartiet. Det vi ser är inget annat än en form av skådeprocess, ett stycke teater som ska få Kina att framstå i bättre dager.
Ulf Kristersson har helt rätt i att det handlar om ett justitiemord. Men det är naturligtvis även ett stort misslyckande för Sverige. Moderatledaren har tidigare krävt att en undersökningskommission ska utreda vad som egentligen har hänt i fallet Gui Minhai. Det är ett rimligt krav. Varken tyst diplomati eller offentliga krav har haft någon effekt och inför framtiden behöver Sverige ta lärdom.
Gui Minhais verkliga brott var att han i Hongkong gav ut regimkritisk litteratur och publicerade uppgifter om kommunistledarnas korruption. Det uppskattades inte av makthavarna i Peking och domen är deras hämnd.
Eftersom han är etnisk kines struntar Kina i att han har svenskt medborgarskap. I stället hävdar Peking att varje kritik av fallet är en inblandning i Kinas inre angelägenheter. Svenska journalister som skrivit om fallet har i regel drabbats av mer eller mindre elegant formulerade bannbullor från den kinesiska ambassaden i Stockholm.
Konsekvenserna för relationerna mellan Sverige och Kina är förödande. Svenska folket uppfattar i dag Peking som ett hot och både företag och politiker har börjat dra öronen åt sig. Detta sammanbrott är faktiskt en tragedi. Som första västland upprättade Sverige diplomatiska relationer med Folkrepubliken Kina den 9 maj 1950. Om några månader är det 70-årsjubileum.
Så varför behandlar Kina oss så respektlöst?
Svaret är förmodligen att det kostar väldigt lite. EU är splittrade och Sverige är för litet för att faktiskt kunna bjuda något verkligt motstånd. Att utvisa ambassadören skulle antagligen bara uppfattas som ytterligare ett tecken på svaghet.
Vill vi öka prislappen för Kina är svaret inte diplomatiska gester utan ekonomiska. Om politikerna menar allvar är det inte Kinas ambassadör de ska utvisa – utan telekomjätten Huawei.