Hemtjänsten stressar - han tjänar miljoner
Henrik Borelius ville umgås med familjen. Det var därför han lämnade vd-jobbet på välfärdsbolaget Attendo, berättar han för tidningen Privata affärer.
Med en lön på 6,3 miljoner kronor var det säkert lätt att sluta. Hans ägande i Attendo uppgår till ytterligare en halv miljard så han klarar sig säkert.
Att de privata vårdbolagens vd:ar lever gott på våra skattepengar visar en genomgång i tidningen Dagens industri.
Exklusiv vd-lön på 4,3 miljoner
Capios vd Thomas Berglund - som även han tänker sluta - lämnar med en årslön på 4,8 miljoner och ett aktieinnehav på 45 miljoner. Han kommer att klara sig, han också.
Fredrik Gren är chef för det som en gång hette Carema, men som numera har mer jordnära 70-talsnamn som Nytida, Vardaga och Lära. Det kan låta präktigt, men vd:ns lön är exklusiv. Fredrik Gren tjänar 4,3 miljoner om året och har ett aktieinnehav på 47 miljoner.
När han en gång slutar kommer också han att gå som en rik man.
Underbetalda undersköterskor
De privata vårdcheferna tjänar ett par miljoner mer än sina kolleger i offentlig verksamhet. Bland de anställda i vårdbolagen är det precis tvärtom. Undersköterskorna i den privata äldreomsorgen tjänar 1 800 kronor mindre än de i offentlig verksamhet.
Det kan vara en orsak till att fler faktiskt vill sluta inom äldreomsorgen. Runt hälften av de som jobbar med äldre funderar på att säga upp sig för att stressen är för hög och lönen för låg. Det är de med längst utbildning som funderar på att sluta för att arbetsförhållandena har försämrats. Vi får allt fler äldre och när akutsjukvården krisar får hemtjänsten ta ett allt större ansvar för multisjuka, cancersjuka och psykiskt sjuka. Jobbet har blivit tyngre.
Personalen får springa fortare
För att hålla kostnaderna nere tvingas personalen dessutom springa fortare. Varje arbetsmoment klockas och övervakas via mobiler och GPS. En dusch ska ta en kvart, ett toalettbesök några minuter och då spelar det ingen roll om den gamla har ont och svårt att röra sig. Allting slimmas för i hemtjänsten handlar det om att tjäna minuter och sekunder.
Som när Attendos personal skulle handla med Estrid, 92. För Kvällsposten berättar Estrid att assistenten bara hade 20 minuter på sig att hinna till både matbutiken och apoteket, till slut sprang hon med rullstolen som välte och Estrid hamnade på sjukhus.
Här betalar vi skatt för att Estrid ska få hjälp att i lugn och ro handla på apoteket. Regeringen har avsatt miljarder för att hemtjänsten ska kunna anställa fler och så hamnar pengarna i Henrik Borelius fickor. "Vi tar helt andra risker", säger Attendos ordförande Ulf Lundahl i ett försök att förklara den höga vd-lönen.
Men den som verkligen lever farligt är Estrid och alla de andra som är beroende av den superstressade hemtjänsten.