Ställ till ett jävla liv om Astra Zeneca nu
13 MAJ 2014. ASTRA ZENECA
Just nu hotar en dödsstöt det som finns kvar av svensk läkemedelsindustri.
Det är Astra Zeneca det handlar om. Sedan 1999 är företaget visserligen i huvudsak brittiskt. Men samtidigt utgör Astra Zeneca med sina 6 000 anställda
i Sverige själva ryggraden
i landets läkemedelsforskning. I Mölndal finns en av Sveriges viktigaste forskningsmiljöer, och i Södertälje en av världens modernaste läkemedelsfabriker.
Nu vill den amerikanska jätten Pfizer köpa Astra Zeneca. Inte för att de båda bolagen tillsammans skulle kunna utveckla bättre mediciner. Nej, det handlar om den sämsta sortens skattekonkurrens. Nya, strängare skatteregler är på väg i USA. Pfizer har snabba och stora pengar att tjäna på Storbritanniens låga bolagsskatt.
Extremt negativt
Om affären blir av är risken stor att verksamheten i Mölndal och Södertälje på några års sikt kraftigt bantas eller försvinner helt. Det vore extremt negativt för svensk forskning, jobb och tillväxt.
Detta borde det egentligen bli ett jävla liv om. Det har det också blivit – i Storbritannien.
Där har budet lett till ett samfällt vrål från forskare, forskningsstiftelser, fack och stora delar av den politiska världen. Pfizer har nämligen en historia som förskräcker: Vid tidigare uppköp har forskningsmiljöer slaktats, jobb försvunnit och utställda löften brutits.
I London väntar den här veckan tuffa utfrågningar av Pfizers ledning i parlamentet. Premiärminister David Cameron har ställt krav på bolaget att garantera brittiska jobb. Oppositionsledaren Ed Miliband vill ha nya regler om att staten ska ha veto vid denna typ av affärer.
I Sverige gör den svenska regeringen – ingenting. Eller jo, Anders Borg låter sig intervjuas i Financial Times med budskapet att han är ”orolig”. Det har han anledning att vara. På Pfizers karta över sin verksamhet om affären med Astra Zeneca blir av finns Sverige inte ens med.
Och ju fler löften Cameron får av Pfizer, desto sämre blir utsikterna för jobben i Sverige.
Bryr sig inte i längden
Förespråkare av nyliberal ekonomisk teori brukar hävda att politiken inte ska lägga sig i företagsfrågor. Detta utifrån antagandet att ägarintresse och samhällsnytta alltid går hand i hand.
Enligt en mer modern syn på företagande och tillväxt är det helt fel.
Astra Zeneca ägs av anonyma fonder som vill maximera sin börskurs på kort sikt. De bryr sig inte om bolagets värde på sikt. Det gör däremot Astra Zenecas ledning, som liksom mer långsiktiga ägare som svenska Investor motsätter sig en försäljning.
Vill inte ge tillbaka
I Storbritannien har aktiebolagslagen de senaste åren ändrats. Det är inte bara aktieägarnas intresse som ska styra, utan även bolagets. Det är en intressant modell.
Både teknikföretag och moderna läkemedelsföretag är beroende av statliga investeringar i forskning och innovationer. Enligt en ny bok av den italienska ekonomiprofessorn Mariana Mazzucato bygger alla Pfizers medicinpatent på resultat från statligt finansierad grundforskning i USA.
Nu gör Pfizer sitt yttersta för att med fiffiga skatteupplägg slippa ge något tillbaka. Det är en både omoralisk och destruktiv ordning. För om framgångsrika bolag inte betalar skatt – hur ska stater då kunna finansiera morgondagens forskning?
Nödvändig diskussion
Tiden för Pfizer att lägga ett nytt bud på Astra Zeneca går ut den 26 maj. Än är inte slaget avgjort.
Hela processen ställer extremt viktiga frågor om hur samhällsintresset ska balanseras mot kortsiktiga vinster i en global ekonomi. Det är en nödvändig diskussion.
Under tiden borde Fredrik Reinfeldt nu göra precis allt för att minska risken att Pfizers bud går igenom.
Det är faktiskt det minsta man kan begära.