I går var vi hysteriska i dag är vi utbrända
Stressen som släcker din eld, står det med stora bokstäver på tidningens framsida. Stockholms läns landsting har skickat ut ett nytt nummer av Vårdguiden. Temat passar väl i julångestens tid.
Hälften av alla invånare i västvärlden upplever stress i vardagen. I Sverige har antalet långtidssjukskrivningar ökat lavinartat på senare år. Stressjukdomarna står för den största delen av ökningen.
Depressions- och magsårsmedicinerna toppar försäljningslistorna. Av de tio mest sålda läkemedlen har nio, det vill säga 90 procent, med livsstilen att göra. Ohälsan hör till vår tids stora samhällsproblem.
Idéhistorikern Karin Johannisson skrev om utbrändhetens historia i Svenska Dagbladet för en tid sedan.
Också vid förra sekelskiftet pågick en trötthetsdebatt. I London år 1900 samlades läkare, filosofer och samhällsdebattörer till konferens med ”Society of Medical Psychology”. Tidens skenande sjuklighet stod på dagordningen och den ökande stressen ansågs vara en huvudförklaring.
Sekelskiftets kulturanalytiker pekade på de inre konflikter som uppstod i människan när gamla livsformer plötsligt ersattes med nya. När människan kastades in i nya sociala samspel reagerade hennes inre med oro och utmattning.
Läkare beskrev hur väntrummen fylldes av stressade, trötta och plågade.
Den växande tröttheten ansågs vara allvarlig för samhället. Framförallt tolkades folksjukdomen som ”jagets vägran att böja sig helt för det moderna industrisamhället”, enligt Johannisson.
Kroppen var den punkt där en större samhällsproblematik kunde studeras.
– Vi befinner oss i ett samhälle i omvandling från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle. Vi har ännu inte utvecklat redskap att hantera de nya arbetsvillkoren, det nya utbudet av varor, tjänster och teknik, säger Aleksander Perski, chef för stressmottagningen på Karolinska institutet, till Vårdguiden.
Dagligen kommer patienter som upplevt långvarig stress utan möjlighet att återhämta sig. Över 70 procent av dessa är kvinnor, läser jag.
På biografen Zita i Stockholm går en dramadokumentär om Sabina Spielrein, en av de första kvinnliga psykoanalytikerna i kretsen kring C G Jung och Sigmund Freud. Också vid 1900-talets början var det kvinnors hälsa som stod i centrum.
Herrar Freud och Jung var ivrigt upptagna med det kvinnliga själslivets gåta, inte utan patriarkala analyser.
Hysteri kallades sjukdomen då. I dag säger vi utbrändhet.
Fortfarande finns oförmågan att förstå människors, kanske främst kvinnors, känsla av utsatthet och otillräcklighet. Kanske är sjukskrivningarna nutidsmänniskans protest mot de ständiga kraven på flexibilitet och anpassningsförmåga? När tillvaron förändras i rasande tempo blir hälsotillståndet vår enda visshet och sjukjournalen en sorts bärare av mening.
I ett samhälle där tryggheten blivit tabu kan vi inte annat än bli sjuka.