Vad säger egentligen Expressen?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-11-20
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
”Vad säger ni nu?” undrar Expressen på ledarplats. Bilder på ärkebiskop K G Hammar, vänsterpartiets Gudrun Schyman och mig själv illustrerar ledaren som skadeglatt undrar vad bombkritikerna tycker när kriget mot Afghanistan nu rönt framgångar.
Jag känner igen greppet från engelsk tabloidpress. The Sun har hängt ut kritiker mot bombkriget, däribland tidningsredaktörer, under rubriken ”förrädarna”.
Tragiskt att kollegan i Sverige hamnat på samma låga nivå.
Ärkebiskopen och vänsterledaren får svara för sig själva. Aftonbladet har hela tiden hävdat USA:s rätt till självförsvar, att terrorismen måste bekämpas och att de skyldiga bör gripas och straffas.
Däremot har vi försökt problematisera och kritiskt fråga varför terrorism uppstår och hur den bäst bekämpas. Vi tror inte att bomber mot ett av jordens fattigaste länder löser problemet med fanatism och självmordsattacker.
”Självfallet måste man stämma av mål mot medel. Det civila lidandet i Afghanistan måste vägas mot krigets vinster ... hittills verkar inte priset ha varit för högt”, garderar Expressen.
Tidningen kan redan nu, trots att kriget pågår för fullt, slå fast att det civila lidandet står i proportion till krigets vinster. Det rapporteras om tusen döda, kvinnor och barn som lemlästats och byar som jämnats med marken. Att påstå att priset inte varit för högt är höjden av cynism.
Aftonbladet är en tydlig alternativ röst i ett medialt och politiskt klimat som blir alltmer förkvävande. Var Expressen står är däremot svårt att veta efter en genomläsning av höstens ledare.
”I dag är vi alla amerikaner”, hette det dagen efter World Trade Center-tragedin. Hyllningarna av USA och Nato visste inga gränser. Men sen blev den politiska gemenskapen med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för jobbig. ”Morgonpressen och kriget”, löd rubriken för ledaren 18/9, där avstånd markerades mot de borgerliga morgontidningarnas ”motbjudande stridslust” och ”manifesterade abdikation från kritisk granskning av det kommande kriget”.
”För en liberal tidning borde det vara självklart att inta en självständig och humanistisk hållning när västvärldens militärmakter rustar för ett krig med okänd fiende”, skrev Expressen.
Sen följde några veckor av kritisk hållning till västvärldens proklamationer om terrorkriget. Men så föll bomberna den 7 oktober. ”Rätt att anfalla”, kommenterade Expressen. För att sedan strax därefter börja svänga igen. Bomberna visade sig träffa oskyldiga civila.
När Aftonbladet 22/10 krävde bombstopp av humanitära skäl slog Expressen fast att kriget måste fullföljas så att det framtida styret av Afghanistan hinner planeras.
Några dagar senare blev emellertid Expressen illa berörd av tv-bilder på lemlästade barn. ”Det är uppenbart att västalliansen måste börja tänka i nya banor”, stod det i ledaren 1/11.
Tidningen föreslog krigsaktivitet ”på sparlåga” inför den muslimska fastemånaden ramadan. Så nära bombstopp man kan komma i den liberala tidningsvärlden.
Förra veckan förklarade Expressen att USA:s krig inte handlar om att skifta regim i Afghanistan utan om att krossa terrorismen. Men bin Ladin är fortfarande på fri fot, konstaterade ledaren.
Och så i går undrar samma tidning vad vi som dristat oss att ifrågasätta bombningarna nu säger.
Vi fortsätter
naturligtvis att fråga om bomber verkligen löser problemet med terrorism. Framför allt försvarar vi rätten att föra en kritisk debatt om bombkriget utan att bli beskyllda för antiamerikanism, proterrorism eller andra dumheter.