Pakten löser inte eurons problem
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-12
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
12 FEBRUARI 2011. Konkurrenspakten
Fredrik Reinfeldt vill inte uttala sig, och precis som statsministern påpekade: vad är det han ska uttala sig om? Det finns inget papper och inga detaljer nerskrivna än. Men faktum kvarstår: Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy föreslår en ”fransk-tysk konkurrenspakt” för eurozonen.
Allt ska vara bestämt om drygt en månad och nej, det finns inget papper. I går kritiserade den tyske finansministerns försöken att urvattna planen.
”Open government is a contradiction in terms; you can be open or you can have government”, förklarade byråkraten Sir Humphrey i BBC:s politiska satirserie ”Javisst, herr minister”. Politik handlar inte om att styra åt folket – politik handlar om att styra trots folket. Det är ungefär det som Merkel och Sarkozy nu försöker sig på.
Egenintresset styr
Skuldkrisen har gjort det uppenbart att EU:s räddningsfond behöver göras om så att den kan låna ut mer pengar. Angela Merkel har fram till nu spjärnat emot. Något har hänt med Tyskland.
Landet har med sitt historiska bagage tidigare sagt att: ”det finns ingen tysk utrikespolitik, det finns bara en europeisk utrikespolitik”.
Tyskland har tänkt mer på Europa, mindre på sitt nationella egenintresse och det har ofta varit förutsättningen för att EU har kunnat utvecklas.
Det senaste året har något hänt. Tyskland har börjat bete sig mer som vilket land som helst – förslaget om ”konkurrenspakt” är kanske det tydligaste exemplet.
Pakten är mer eller mindre Tysklands kravlista för att gå med på att låna ut pengar via räddningsfonden. Problemet är att ”konkurrenskraft” via europeisk byråkratprosa har översatts till ”lägre löner”.
Någon verklig plan för hur man ska utjämna obalanserna inom EMU finns inte. Den underliggande politiska analysen handlar om att eftersom finanssektorn har orsakat krisen, så ska vanliga löntagare betala och förslaget går långt in och petar i nationella angelägenheter som kollektivavtal.
Skulle det genomföras är det naturligtvis ännu svårare att se ett euro-medlemskap för svensk del.
Social rättvisa i kläm
Vi lever i den mest ömsesidigt beroende regionen i världen och vi måste hitta sätt att hantera det på. Euron måste överleva.
Men det här förslaget handlar varken om europeiska visioner eller att lösa EMU:s problem.
Det handlar om att surra Europas politiker vid masten så att den tyska förbundskanslern och den franske presidenten kan exportera nedskärningspolitik samtidigt som principen om social rättvisa sjunker i Medelhavet.
Inte för att vi vet några detaljer än. Det finns som sagt inget papper.