Då var det PLO – nu är det Hamas

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I fredags krävde kända svenska författare och kulturdebattörer att blockaden av den palestinska regeringen upphör. Sven Lindqvist, Anders Ehnmark, Per Wästberg, PÌ´1;O Enquist och Etienne Glaser är några bakom uppropet som publicerades i Dagens Nyheters kulturdel. Ett utmärkt initiativ.

”Vi kräver att den svenska regeringen

inleder samtal med den palestinska regeringen,

fullt ut återupptar det ekonomiska biståndet till palestinierna,

tar avstånd ifrån att svält används som politiskt vapen och kräver att Israel överför de ekonomiska medel som tillhör palestinierna till deras myndigheter, PA och regeringen,

tar avstånd från att ensidiga krav ställs på palestinierna och verkar för att villkorslösa förhandlingar med syfte att åstadkomma en lösning som tillgodoser båda parters nationella och humanitära intressen kommer till stånd,

inom EU energiskt arbetar för att upphöra med blockaden av den demokratiskt valda palestinska regeringen”, skriver de.

Just hemkommen från min resa till Libanon och Syrien, där jag träffade de politiska ledarna för Hamas, blir jag påmind om hur det var för 30 år sedan. I november 1974 hade Olof Palme sammanträffat med Yasser Arafat, ledare för det då terroriststämplade PLO, på en middag i Alger. Arafat var på väg till FN. Sverige hade medverkat till att Arafat skulle få delta i FN:s Mellanösterndebatt. Genom sin plats i säkerhetsrådet (1975–76) såg Sverige senare också till att PLO fick observatörsstatus i FN.

I Sverige rasade debatten. De borgerliga tidningarna var inte nådiga mot Palme och s-regeringen. I riksdagen väcktes mängder med interpellationer. Folkpartisten Per Ahlmark gjorde jämförelser med samtalen med Hitler i München före andra världskriget.

”Riksdagsdebatten pågick i flera timmar och täcker 68 sidor i protokollet”, berättar Evert Svensson, legendarisk ordförande för Broderskapsrörelsen och en av de första i socialdemokratin som tog parti för palestiniernas sak.

Den som bröt mot det borgerliga hetsandet mot Palme var centerpartiets Gunnel Jonäng, minns Svensson. Hon tyckte det var bra med dialogen med PLO och vädjade till regeringen att göra allt som stod i dess makt för att öppna vägarna till förhandlingar.

Olof Palme, liksom broderskaparna som tidigt hade kontakter med PLO, menade att det inte fanns något alternativ. Det finns ingen annan väg till fred än ”samtal och dialog”, menade Palme.

Arafat kom sedermera som gäst till den svenska socialdemokratin (inte regeringen) 1983. Vid ett möte på Grand Hotell deltog ledarna även för de socialdemokratiska partierna i Norden. Det blev en nordisk manifestation för palestiniernas rätt till en egen stat. Arafat var då fortfarande terroriststämplad.

”På den vägen är det. Nu är det Hamas, då var det PLO”, konstaterar Evert Svensson.

Problemet är att svensk socialdemokrati numera står tyst och bara ser på det förfärliga som sker i Mellanöstern. Måtte de modiga träda fram inom både borgerligheten och socialdemokratin.

Terroriststämplandets strategi är förödande och leder till allt annat än fred.

FOTNOT. Läs också Helle Kleins rapporter från sina möten med Hamas, publicerade lördag 10/6 och måndag 12/6 – finns på www.aftonbladet.se

Helle Klein